onsdag 4 februari 2009

Utmaning: 7 sanningar

Jag har fått utmaningen 7 sanningar av Sannan.

Regler:
1. Berätta sju personliga sanningar om dig själv.
2. Länka sju personer i slutet av ditt inlägg som du vill ska anta utmaningen.
3. Skriv ett meddelande i de sju personernas bloggar, så de vet att de blivit utmanade.

Sju sanningar om mig:
1. Jag föredrar alltid ett bad framför en dusch.
2. Jag handlar alltid konserverade persikohalvor när jag handlar på Hemköp
3. Jag har en enorm svaghet för vackra ballader
4. Jag följer alldeles för många tv-serier
5. Jag skulle lätt platsa under kategorien shopoholic (även om jag inte shoppar så dyra saker)
6. Jag är enormt databeroende
7. Jag har aldrig rökt en cigarett i hela mitt liv

Nu skickar jag vidare utmaningen till: Tanketroll, Malve, Johanna, My mind, Hanna & Karin. Jag orkar inte skriva till alla, så jag hoppas att ni är här och läser :)

En ny skolkatastrof?

Jaha, så fick Eskilstuna alla tidningsrubriker igen över landet. Min gamla gymnasieskola dessutom, som bara ligger ett stenkast ifrån vår lägenhet. Tydligen har det kommit in hot om att några ska komma och skjuta ner elever på skolan, bilder på vapen har också skickats. Så nu är hela skiten avspärrat och eleverna sitter inlåsa i klassrummen. Herregud, säger jag bara. Vad är det för värld vi lever i?

Rensa i röran

Vart kommer alla saker ifrån? Det spelar ingen roll hur ofta man rensar lådor, hyllor och skåp, det finns alltid lika mycket onödiga saker. Men man köper ju aldrig onödliga saker, eller? Man vill ju i alla fall inte tro det. Vi har på tog för mycket saker, överallt! Det bidrar ganska ofta till att det inte går att få städat i alla rum samtidigt, allt blir istället bara omkringplockat från rum till rum. I samband med att jag tar itu med förrådet nu någon dag tänkte jag se till att rensa ut några säckar med skit här ifrån. Jag orkar inte ha saker över hela lägenheten jämt.

Men vart börjar man? Hur struntar man i sin 'kan vara bra och ha'-tanke?

En rörande natt

Jag mådde riktigt dåligt igår kväll, stupade i säng redan vid halv 10. Jag hade frossa och kände mig allmänt risig. Sedan vaknade jag vid två i natt och mådde mycket bättre, kände mig inte ett dugg trött heller. Sedan dess har jag legat på soffan och tittat på film: Maria Larssons eviga ögonblick. Den började utspela sig i början av 1900-talet och sedan får man följa en familj genom livet. Mikael Perbrandt spelar den alkoholiserade och brutala pappan i familjen. Persbrandt gör ett riktigt bra skådespel, även om man helst vill slå honom på käften under större delen av filmen. Jag rekommenderar verkligen er att se den! En mycket berörande film.

Just nu sitter jag och tittar på lite olika klipp från Malous efter tio. Har tittat klippet med Liam Norberg som Tanketroll skriver om, jag tolkade dock inte intervjun lika starkt som hon gjorde och kan nog förstå hans reaktion lite mer. Har också tittat på intervjun med Eva Franchell (Anna Lindhs väninna som var med henne när hon blev mördad), en väldigt intressant intervju. Jag kan inte hålla tillbaka mina tårar när man får se klipp från den presskonferens där Göran Persson, men gråten i halsen, berättar för hela Sverige att Lindh har avlidit.
Malou gör mycket bra och rörande intervjuer, hon är riktigt bra!

tisdag 3 februari 2009

Stressattack?

Jag har mailat alla lärare som behövde mailas, jag har gjort klart ett studiearbete, jag har lagat mat (panerad torskfilé med ris och kall sås) och nu väntar jag på att Danne ska plocka upp mig och köra mig först till apoteket och sedan till jouren. Sen handlar jag på vägen hem.

Jag fick nyss någon kontstig stressattack. Blev totalt genomsvettig och började skaka i hela kroppen. Jag öppnade balkongdörren och satte mig ner en stund. Nu är det bättre med svettningarna men jag darrar fortfarande jättemycket, främst i armarna. Det är nog en blandning av att jag inte hade någonting på schemat för dagen ena stunden och fullspäckat nästa sekund och att jag är lite nervös inför det här samtalet jag snart ska hålla i.

Ska lägga mig på sängen i tio minuter nu innan Danne kommer.

Mycket på en gång

Nu blev det lite mycket på en gång för mig. Min plan var ju att städa förrådet. Men i morse ringde dem mig från kvinnojouren och undrade om jag kunde ha ett stödsamtal med en ung tjej, vilket jag självklart gärna gör, så jag ska dit till kl 18. Sedan insåg jag att jag måste till apoteket och hämta ut ny medicin och till affären för att handla lite annat nödvändigt. Sen ringde Danne och ville att jag skulle ha maten klar till han kom hem klockan halv 6. Och nu sitter jag här med skolböckerna och försöker skriva ett väldigt krångligt arbete samtidigt som jag försöker få tag på två av mina lärare för att ordna inför terminen och praktiken.
Jag tror att förrådet får ligga på hyllan ett tag till. Nu sitter jag mest och stirrar mig omkring för att jag inte vet i vilken ände jag ska börja. Stress.

Vackra, vackra latin... #2

Här kommer ännu fler fina talesätt på latin. Här kan du hitta det förra inlägget. Jag bara älskar latin!

..De vackra citaten..

Cogitationis poenam nemo patitur - Ingen skall bestraffas för sina tankar

Crea dieam - Skapa dagen

Credendo Vides - Om man tror så ser man

Cuisvis homine est errare - Att fela är mänskligt.

Da mi basia mille - Ge mig tusen kyssar

Factum est illud, fieri infectum non potest - Gjort är gjort och kan inte göras ogjort

Festina lente - Skynda långsamt


..De onödiga, men aningens lustiga, citaten...

Canis meus id comedit - Min hund åt upp det

Nemo saltat sobrius - Ingen dansar nykter.

Projekt förråd

Jag funderar på att köra ett väldigt omfattande projekt imorgon. Städning av förrådet. Jag tror inte ens ni kan föreställa er hur det ser ut där ute. För att över huvud taget ta ett steg över tröskeln måste man först lyfta ut grillen, sen kommer man i princip ingenstans utan att lyfta ut kartong efter kartong. Det är inte det att det är så mycket grejer utan snarare att allt bara ligger i en stor hög. Jag har tänkt att jag ska ta tag i det länge, men det blir liksom aldrig av. Oftast blir jag sugen på att göra dessa saker så här mitt i natten, men då går det ju inte. Ska se till att vakna med samma inspiration imorgon!

måndag 2 februari 2009

Hamburgerdrottningen

Idag tänkte jag vara en gullig flickvän och göra egna hamburgare till min älskling när han kom hem från jobbet. Jag stod som vanligt i min egna lilla värld när jag skulle ha i lite mjölk i hamburgersmeten. Det resulterade i aningens för mycket mjölk och väldigt geggig smet. Jag hade i mer ströbröd och gjorde så gott jag kunde, men burgarna ville inte riktigt hålla ihop i stekpannan. Danne kom hem och skrattade åt mig när jag stod där med mina trasiga burgare. Jag tänkte att jag i alla fall skulle kunna dekorera de snyggt. Jag skulle hämta en skärbräda ur diskmaskinen och lyckades på vägen skära mig i fingret med en kniv. Sedan kom det ingenting ur ketshupförpackningen och jag skakade till lite, då kom allt istället på diskbänken. Dannes skratt hade nu övergått till en stark oro om vad som egentligen är fel på mig, haha...

Men det blev ju faktiskt riktigt gott till slut, även om burgarna inte ville hålla ihop...

söndag 1 februari 2009

Att skämmas för andra...

Man ska inte skämmas över vad andra människor gör, men ibland kan man bara inte låta bli. Vi var på efterfest igår natt. Vi var sex personer, och besökte en person som var väldigt pedant. Och då menar jag väldigt pedant. Fjärrkontrollerna ligger i ordning, bokhyllan är uppdelad i kategorier och var sak har sin plats. En sån där lägenhet där man inte kan hitta damm hur mycket man än skulle leta.
Vi satt där och hade väldigt trevligt. Han bjöd på sin fina whiskey, samboka och fina likörer. Vissa människor kan tydligen inte hantera när man dricker gratis. Gratis är gott heter det ju... Så det var inga 6 centiliters-whiskeys som hälldes upp i glasen, snarare 20 centiliters (jag överdriver inte). Redan där tyckte jag att det kändes lite pinsamt. Blir man bjuden så gör man inte så, det gör man fan inte. Respekt.
Vad som hände ett par timmar senare skäms jag till och med att skriva om. I ena änden av rummet sitter en idiot och är elak mot sin flickvän i telefonen, betedde sig som ett riktigt svin. Och i andra sidan av det fina rummet har en person helt tappat kontrollen över sig själv. Helt plötsligt kräktes han i sin egen hand för att senare ta den fina handblåsta glas-skålen på bordet och kräkas i den. Ja, en del kom ju på soffan också.
Den pedanta killens panik i blicken var någon utöver det vanliga. Vi körde ut de två svinen och hjälpte honom sedan att städa undan. Sedan gick vi där ifrån, vi skämdes...

Är det inte okej att skämmas för andra människor i detta läge?