Lycka!

Helgen blev så mycket bättre än vad jag kunnat drömma om. Vi har verkligen haft en helrolig, mysig, batteriladdande och härlig tid i Örebro! Hotellet var jättefint och vi har hunnit med en massa roligt. Shopping, bio, relaxavdelningen, middagar, sportbar, promenader och anda små utflykter... och även om vi har haft fullt upp hela tiden har det inte funnits en gnutta stress.. vi har bara gjort det vi kännt för helt enkelt!

Jag skulle faktiskt kunna gå så långt som att säga att det är en av de bästa helgerna jag haft, någonsin! Jag, som annars alltid är på helspänn, kunde slappna av totalt. Och istället för att konstant oroa mig och tänka på vad som komma skall så levde jag i nuet hela tiden. Och jag njöt av varje sekund.

Vi har vaknat med ett leende och somnat med ett leende. Vi har skrattat. Vi har njutit.

Ingen av oss ville riktigt att helgen skulle ta slut, men när vi åkte hem idag kunde vi inte annat än känna oss helnöjda.

Batterierna är åter laddade och jag ska nu sova lite inför en ny arbetsvecka som börjar med ett monsterpass imorgon (7-21). Jag ska åter igen somna med ett leende.

Tack min älskade Danne för denna helg! Du är underbar!

Helgen i bilder

Oh yeah

Imorgon: Födelsedag. Besök. Fika. Mys. Jobb-natt.
Torsdag: Vila. Tvätta. Jobb-natt.
Fredag: Örebro. Hotell. Jaccuzzi. Tapas. Skumpa. Drinkar. Kärlek.
Lördag: Hotellfrukost. Mys. Bad. Hockey. Restaurang. Kärlek.
Söndag: Hotellfrukost. Hem-färd. Fotboll. Vila.

Jag blir nästan avis på mig själv!

Hotellweekend bokad!

Extranatten är avklarad. Nu ligger jag i min egna säng och bara njuter. Det var en härlig promenad hem på morgonen med en värmande sol i ansiktet. Har nyss bokat min och Dannes hotellweekend. Det blir Clarion Hotel i Örebro. Mys i jaccuzzin, goda middagar, Gustavsviksbadet, hockey.. och kanske något annat roligt :) Det ska bli brutalt skönt!

Min plan för dagen är ingen alls. Jag ska bara vara. Njuta av mina 20 timmars ledighet. Ska nog börja med att spola upp ett hett skumbad!

Aaaaaah..

Kärleksweekend

Hemkommen från jobbet och ser nu fram emot ledighet fram till fredag kväll. Idag blir det först tvättstuga och sedan simning med kusinen! Kände mig lite halvseg nu på förmiddagen, men jag fick hem en lönespec som absolut livade upp tillvaron! :) Att jobba extra är inte roligt... inte förän lönen kommer! :)

Jag och Danne försöker att planera vår helg den 19-21 mars. Då firar vi 5 år tillsammans och tänkte åka iväg hela helgen och bara lyxa oss. Vi kommer antingen att hamna i Gävle eller i Örebro... någon som har koll på några mysiga hotell där? Vårt krav är att hotellet har en relaxavdelning med bubbelpool!
Jag ser verkligen jättemycket fram emot den helgen. Bara kärlek, kärlek och kärlek! 5 år... shit vad tiden går fort egentligen!

Charlotte Kalla

Har jobbat långpass i helgen. Men när jag kom hem på söndagsmorgonen hade jag en fin liten överraskning där hemma, alla hjärtans dag till ära. En uppdukad frukost med tända ljus och en bukett röda rosor. Jag blev så glad när jag klev innanför dörren.. han är för underbar! :)

Idag har jag haft en ledig måndag. Har städat hela lägenheten, det känns alltid så himla skönt efteråt! Nu är det OS-kväll här hemma, Charlotte Kalla körde nyss in den första svenska medaljen... en vacker guldmedalj! Det var nervöst att titta, men hon var ju helt fantastisk rakt igenom! Tänk att man kann få ett sånt glädjerus här hemma i soffan av att se någon vinna som hon gjorde? Och att se hennes glädje... helt fantastiskt!

Imorgon är det jobb 7-16 och sen simning med kusinen! Ska bli skönt att simma :)
Och just det, innan jobbet imorgon är det invägning också. Nyfiken som få!

Härlig dag!

Idag är det en riktigt härlig dag. Har haft sovmorgon, softat framför TVn.. njutit av den välstädade lägenheten (i alla fall vissa delar av den), varit och storhandlat.. Om en liten stund ska jag gå på spa och få massage och ansiktsbehandling igen och ikväll blir det kycklingtacos och mys-pys med älsklingen! :)

Mys-dag!

Två lång-långa arbetsdagar är över! Stupade i säng igår kväll, var sjukt trött efter jobbpassen. Ingen Danne var hemma, han var på klassfest i Katrineholm, så jag hade inte speciellt mycket att hålla mig vaken för heller. Tog ett bad, tittade på lite 2½ men, käkade lite och sen var jag helt väck!

Sov som en stock till 8 i morse så det var ett jävla liv i trapphuset. Det sprangs upp och ned, tappades grejer, pratades högt... antar att några håller på att flytta, men det var inga ljud jag uppskattade en alldeles för tidig lördagsmorgon. Kunde somna om lite senare i alla fall... och ännu har jag inte klivit upp ur sängen. Skönt!

Danne är hemma om en halvtimme ungefär och då är äntligen dags för oss att få spendera lite ensamtid tillsammans. Vi har inte så mycket tid alls nu för tiden så jag ser verkligen fram emot denna dag. Det blir Wii-spelande, god mat och en massa mys! Med undantag för en timme då jag lovat att locka hans systers hår, men det står vi ut med :-)

När natten närmar sig ska vi åka mot Nyköping för att hämta upp lillebror som varit i London. Hoppas att planet är i tid, annars kan det bli en väääldigt lång natt. Lite läskigt att vara ute och åka i det här hemska vinterunderlaget, men vi får ta det lugnt.

Lycklig

Jag känner mig så jävla lycklig just nu. Så bra som allt känns mellan mig och Danne nu var det länge sedan det kändes. Jag har fått tillbaka lite "nykär-känslor" och bara blir alldeles varm inombords när jag tänker på honom. Jag saknar honom när han inte är hemma och jag längtar efter hans varma famn konstant.. Vi har det så lugnt och harmoniskt hemma just nu... allt flyter på utan problem. Det är något vi har längtat efter och som vi behöver. Vi njuter.

Och nu när allt känns så himla bra på hemmafronten får jag även energi till andra saker. Ringa samtal som borde ringts för länge sedan, jobba med min ångest och orka göra det där lilla extra här hemma. Jag hoppas att dessa känslor håller i sig en längre tid framöver!

Fick goda nyheter av min chef häromdagen också, min provanställning skulle komma att gå över i en fast anställning första april. Underbart! Jag trivs verkligen att jobba som personlig assistent!

Är det nu allt faller på plats? Är det nu vi lämnar allt mörker bakom oss och kommer in i ljuset? Det känns så! När man promenerar hem från jobbet med ett leende på läpparna som man inte kan få bort, då vet man att man är lycklig. Och det är jag, lycklig!

Tacksam

Mina ögonlock är blytunga och det känns väldigt skönt att få sova i sin egna säng inatt intill min älskade. Vi har spenderat kvällen uppe hos grannarna där vi har snackat skit och tittat på Idol. Vi gick ner till oss igen strax efter 23 men kände att vi inte kunde gå och lägga oss så dags på en ledig fredagkväll. Så här sitter vi nu och gäspar ikapp - jag framför datorn och han framför tv-spelet. Tror att vi kommer att ge upp väldigt snart och krypa till sängs.

Fick för övrigt höra något riktigt härligt ikväll. Min ögon lyser igen, jag har fått tillbaka den där gnistan som varit borta ett bra tag. Det kändes skönt att höra. Jag ser lycklig ut. Och jag känner mig lycklig. Jag har fått det där jobbet som jag längtat efter, jag har världens mest underbara pojkvän och en hel drös med vänner som gör mig glad!

Tänk att så mycket kan falla på sin plats bara man slutar att oroa sig för jobb och ekonomi. Jag känner en enorm tacksamhet inför livet just nu. Och så länge ångesten håller sig i schack så är jag ännu mer tacksam.

Det som jag nog är mest tacksam över är att det är bra mellan mig och Danne igen. Vi tog oss upp från den djupa dalen och är nu på väg mot toppen igen.

Amor vincit omnia.

Kärlek

Det har varit skönt med en ledig dag.. skönt att vila och tänka på annat. Och det kunde jag faktiskt göra idag - lägga jobbet åt sidan. Har haft väldigt mycket av jobbet med mig hem den senaste tiden i huvudet, men idag har det varit lugnt på den fronten. Imorgon blir det ännu en dag som jag kommer att spendera hemma. Ska ha tvättstugan på dagen och titta på Idol på kvällen, det är väl ungefär så långt mina planer sträcker sig. Sen börjar jag jobba k 07:00 på lördag morgon och då är det ännu ett 26-timmarspass som gäller.

Idag kom i alla fall ett utav mina paket med julgardiner, myyyys! Jag längtar otroligt mycket till jag får börja pynta. Det är ju dock ett tag kvar. Men första advent är ju redan den 29 november i år, och då åker det fram! :)

Nu börjar klockan närma sig midnatt och jag ska nog ta och krypa till sängs bredvid min älskling. Jag är så lycklig att allt känns bra mellan oss nu. Mycket bättre än på länge! Vi blir glada när vi träffas och vi har roligt när vi är tillsammans. Kärlek. För ett tag sen så trodde jag aldrig att vi skulle hitta tillbaka till den känslan igen... men nu är den här och jag har saknat den så sjukt mycket. Min älskade Daniel... han betyder så mycket för mig som en människa någonsin kan betyda för någon. Älskade, älskade Danne...

Hemma

Dagen har varit tung och nu är det skönt att vara hemma. Danne har varit en ängel idag och tagit hand om mig så väl! Gud vad jag är glad som har honom...

Nu sitter jag i soffan och tittar på Idol. Danne står i köket och lagar en supergod middag till oss som vi ska äta nu när som helst. Sen ska vi bara mysa framför TVn.

Jag ser fram emot denna lediga helg. Mys.

Ledig söndag

Nu har jag jobbat mitt sista pass på Trumman. Det känns lite sentimentalt samtidigt som jag ser fram emot det som komma skall. Men jag ska så klart hälsa på mina raringar när jag får tid!

Igår kväll efter jobbet så gjorde jag och Danne varma mackor och tittade på film. En skön kväll.. Vi hade ett bra samtal innan jag gick till jobbet igår.. för första gången på länge fick jag faktiskt höra honom säga att han vill att vi ska lösa allt. "Det är en lång uppförsbacke just nu, men det är klart att vi ska ta oss upp för den", de orden värmde mig något otroligt mycket. Jag måste försöka släppa min ständiga oro om vi ska ta oss upp för backen och fram till regnbågen. Och nu, för första gången, känns det faktiskt som att jag kan lyckas med det.

Idag blir en ganska lugn och skön dag tillsammans med personer som jag tycker om. Först blir det lunch hemma hos svärmor, sen mys med Nattis och Eddie och till sist kalas hemma hos svägerskan som fyllt år.

En helt ledig söndag med människor som jag älskar! Underbart!

Höstens mörker

När sommaren är över och höstmörkret lägger sig som ett täcke över staden så blir det alltid samma sak, folk bråkar och förhållanden spricker. Det verkar aldrig slå fel. Men i år känns det som att det är värre än någonsin... Överallt flyttar par i sär och det bråkas till höger och vänster. Det är nog en ganska stor anledning till att jag inte tycker om hösten. Allt blir mörkare, lite deppigare och lite jobbigare.

Att jag och Danne har en tung period just nu är väl ingen hemlighet. Har mår väldigt dåligt av många olika anledningar och jag har också mått väldigt dåligt (mycket bättre nu när jag fått jobb i alla fall). När vi båda två yrar omkring i ett ständigt mörker är det svårt att hjälpa varandra in i ljuset igen. Jag skulle inte säga att vi bråkar, det är mer att vi inte orkar vara glada... som att man kämpar i motvind hela tiden. I stunder, som i går kväll, känns det bra igen och vi har det riktigt mysigt tillsammans... men ändå vet vi inte riktigt hur vi ska ta oss upp från det här svarta havet för gott.

Har har lagt fram förslaget att vi ska bli särbos ett tag. Att vi ska få chansen att börja om igen och på så sätt rädda vårt förhållande och hitta ljuset igen. Innerst inne så tror jag att det är en av få lösningar på allt det här men samtidigt så vågar jag inte.. jag är rädd.. rädd för ensamheten och rädd för att vi ska glida längre isär..

I tunga perioder, som denna, så behöver jag närhet, ömhet, värme och kärlek mer än någonsin... och jag lever med inställningen att så länge vi är tillsammans så kan vi klara det här. Men han är mer så att han behöver sin ensamhet.. han behöver tid för sig själv.

Vad ska vi göra? Vad ska jag göra?

Igår kväll kändes det bra. Vi satte på en film och han öppnade sin famn i soffan och ville at jag skulle gosa ner mig hos honom och så sa han: "Kom gumman så ska du få lite medvind". Orden värmde inom mig och jag kröp genast ner i hans famn. Ord av hopp.

Min och Dannes dag

Det har varit en lång dag. Men en bra lång dag. Först så åkte jag och Danne till badhuset där vi bubblade, simmade och myste i vattenfallsgrottan. Det var otroligt länge sedan jag var i badhuset sist, men som den fisk jag är så älskar jag ju vatten!

Sen blev det matlagning och lite lugnt innan vi gjorde oss i ordning för att gå ner på stan. Vi hämtade ut bio-biljetter och satte och sedan på Centro med en öl respektive cider. Mys.

"Flickan som lekte med elden" var bra, men den lämnade en hel del frågetecken och funderingar som genast gör att jag måste läsa bok nummer tre (som tydligen ska börja precis där denna film slutade).

Nu ska jag titta på kvällens Idol och sen är det sova som gäller så att jag orkar jobba hela helgen. Tjäna pengar! Yes!

Nattens bikt

"No rain, no rainbow"

Så sa en vän till mig idag... jag har suttit och tänkt lite på det citatet efteråt och kommit fram till att det kommer att bli en sju helvetes vacker regnbåge sen när allt det här är över.

På lördag är det den 19 september, exakt 4½ år sedan jag fick min allra första kyss av min Daniel. Jag vet inte om jag kan förklara allt vi har gått igenom tillsammans sedan dess, jag kan knappt tro det själv. Att vi har klarat oss igenom allt som ett par är för mig ett under nu när jag ser tillbaka på allt som varit.

När vi träffades så var jag i en depression, jag hade svår panikångest och hade näst intill inte gått utanför dörren på 1 år. Första halvåret när vi var tillsammans så förde vi tillsammans en enorm kamp för att bekämpa min ångest. Att gå och handla eller bara ta en promenad var en hel process och att han hjälpte mig igenom det är jag honom evigt tacksam för. I princip så låg han bredvid mig hemma i min säng och klappade på mig i ett halvår medan mina tårar sprutade och vi pratade om allt som jag hade gått igenom.

Sen blev han hotad av mitt ex och vi fick slita med att bli av med honom... den historen orkar jag dock inte dra här nu idag. När vi hade varit tillsammans i några månader så fick Dannes pappa diagnosen strupcancer. Det blev operationer och mycket medicinering. Mitt i detta så blev jag gravid och vi gjorde en abort. Det var tungt både psykiskt och fysiskt.

Svärfar fick veta att de hade lyckats med den svåra operationen, men glädjen fick vi inte behålla länge. Efter det så fick han veta att han hade två stora tumörer på sin lever. Prognosen var inte god men han började en cellgiftsbehandling som var otroligt tung på honom och hela familjen.

Behandlingen lyckades och han blev till slut förklarad som fysiskt frisk från sin cancer. Men de psykiska svårigheterna sitter kvar och han har sen dess lidit av lång tid av depression som slitit på oss alla.

Strax innan förra julen så gick Dannes morfar bort efter kort tids sjukdom. Allt hände väldigt plötsligt och oväntat. Det var en tung begravning.

För ett tag sedan så orkade inte min svärmor mer och valde att flytta ifrån min svärfar (det ligger självklart mer bakom detta än bara hans depression.. men det är inte min sak att gå in på här). Denna separation har slitit otroligt mycket på alla, kanske framför allt på Danne.

Och nu är det alltså så att svärfar, svärmor, Danne, hans syster, hans bror och jag mår skit allihop. Alla är oroliga för svärfar men alla känner sig också så maktlösa och någon hjälp vill han inte ha.

Jag försöker att få allting att fungera, men detta sliter på mig och Danne något otroligt. Att jag dessutom inte har något jobb och att vår ekonomi svajar gör inte saken bättre.

Vi har under vårt förhållande självklart haft det mycket bra också med varandra. Annars hade vi inte stått kvar vid varandras sida idag. Men när jag ser tillbaka på allting så kan jag bara inte förstå hur vi har orkat och fortfarande orkar. När jag ser allt så här svart på vitt så kan jag inte undgå att se att Danne måste vara den som haft det värst av oss alla.. ändå är han den som gnäller minst. Men nu är måttet rågat även för honom och något drastiskt måste göras för att vi ska klara oss ur det här. Tar det någonsin slut allt skit som drabbar oss?

Utöver allt detta så har vi självklart haft de vanliga upp och nedgångarna som finns i ett förhållande. Ljus och mörker, berg och dal, säkerhet och tvivel... ja, så är det väl för alla? Men en sak som är säker är den att vi känner varandra utan och innan. På 4½ år har vi sett sidor hos varandra som många inte ser på en livstid. Vi vet precis hur vi reagerar i olika situationer och vi vet vad den andra tänker.. Allt har sina för- och nackdelar. Men just nu känns det som att jag skulle behöva lite ljus över oss.. vi vill se regnbågen, det har regnat tillräckligt!

Jag skulle behöva resa bort ett tag och ha lite me-time. Danne skulle behöva ha tid för sig själv han med. Men det är lättare sagt en gjort när man inte har någon ekonomi. Men om någon snäll själ vill bjuda iväg mig nånstans i en vecka så är inte jag den som tackar nej... Bjud mig till en stuga på landet i Strängnäs om det är så.. bara jag får komma någonstans och andas och hitta ny energi... Någon?

Musikalen

Musikalen igår är förmodligen något utav det mäktigaste jag sätt någonsin. Under hela föreställningen satt jag med att fånigt leende, som en liten flicka på julafton! Det var vackert, det var härligt och det var roligt. Alla på scenen var så vackra och de såg att att verkligen njuta. Eftersom att det var publikrepitetionen innan premiären så var det nog lika speciellt för dom som för mig. Min absolut första musikal, men absolut inte min sista! Efter föreställningen så kunde inte ens jag och Fia prata med varandra. Vi fick liksom inte fram några ord. Jag kände mig så tom och fylld på samma gång... som om jag hade varit med om något riktigt stort och fantastiskt.

Tänk att man kan få dessa känslor av en musikal? Det hade jag aldrig kunnat tro. Jag är så glad att jag fick med mig Fia dit, som upplevde precis samma sak som jag gjorde. Vi hade verkligen en supermysig kväll tillsammans. Precis vad jag behövde i under denna tunga tid i livet. En kväll att ladda batterierna, hitta nya krafter och njuta.

Hädanefter kommer jag inte ha några problem att besvara släkt och föräldrars fråga på vad jag önskar mig i julklapp eller födelsedagspresent. Musikal - ge mig mer musikal! Musikal är kärlek, så är det bara!

Gå och se Hairspray om ni har möjlighet!

Myskväll

Jag har haft en precis sådan kväll som jag hoppades på. Lugnt, skönt, avslappnat och positivt. Vi började med att äta en kanongod middag med tända ljus.. Se tittade vi på Idol och Kändisdjungeln innan Cia och Micke kom ner och tittade på film med oss. Baileys till TVn och sen lite popcorn på det. Jag har skrattat, för första gången på flera dagar har jag skrattat med hjärtat. Ett äkta, härligt skratt... det har jag längtat efter.

Nu ska jag gå och krypa ner i sängen bredvid min käraste och gosa lite innan John Blund kommer på besök.

Nattfunderingar

Klockan är över fem på morgonen och jag har fortfarande inte lyckats somna. Ingen ro i kroppen... Har tittat på tre filmer ingosad i soffan, men ändå vill inte kroppen slappna av. Mitt huvud är trött och mina ögon är trötta, men min kropp har överskottenergi och är på helspänn hela tiden. Alltid när jag känner mig så här så blir jag sugen på att göra sånt där husfruigt som att städa, baka och laga mat. Men det är lite halvsvårt att göra vid denna tidpunkt.

Funderar på att ringa mamma och bubbla lite med henne (hon jobbar i natt). Men hon skulle bara skälla på mig för att jag inte sover så jag skippar nog det :)

Att läsa brukar alltid fungera om man inte är trött... men det är ju det som är problemet! Jag är hur trött som helst... det är överspänningen som är problemet. Men men.. snart börjar det väl någon morgon-tv eller morgon-radio. Radio är bra.. då lyssnar man på något och tänker inte så mycket på att man inte kan slappna av. Och helt plötligt somnar man bara.

Men jag ska nog lägga mig i sängen och försöka somna ändå, alltid värt ett försök. Om jag inte lyckas så kan jag ju alltid försöka snirkla mig in i Dannes famn och snuta lite av hans närhet. Jag älskar honom så sjukt jävla mycket och han betyder i princip allt för mig! Vad skulle jag göra utan honom?! Visst, livet skulle gå vidare.. men det skulle bli bra mycket fattigare, tråkigare och mer ensamt.. Vi hör ihop han och jag.. så är det bara... hoppas jag..

Det vackraste skrivet om kärlek

Få texter berör mig så mycket denna dikt av Nils Ferlin:

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.