Jaha så var klockan strax 02:30 och här lyser det än. Borde ta mig upp till sängen, men det känns alldeles för jobbigt att stänga av dator och TV, släcka alla lampor, tvätta bort smink, borsta tänderna och klä om. Funderar istället på att i skita i allt nämnt och istället lägga mig raklång här på soffan och dra en filt över mig. Men jag vet att jag kommer att ångra mig när jag vaknar med nackspärr.

Har nyss suttit och pratat med en kompis som ska ha barn nu i maj. Helt underbart.. gud så jag längtar till det är jag som står där med en mage i vädret som innehåller det vackraste på denna jord. Men jag tror att det kommer dröja många år innan Danne kommer till den plats då han känner att han vill bli pappa.. min största rädsla ligger i att han aldrig kommer komma till den punkten. För finns det egentligen någon perfekt punkt att komma till? Är det inte så att man växer in i känslan? Det är ganska jobbigt att inte veta.. jag skulle vilja ha ett datum, eller åtminstonde ett årtal att längta till. Men det fungerar ju inte riktigt så. Jag får drömma vidare om min lilla bebbe till den dagen kommer helt enkelt. Drömma, längta och hoppas.

Sovdags

Klockan har just passerat 02:30 och jag sitter här och försöker undvika att gå och lägga mig. För om jag somnar, då kommer det sart att bli måndag och arbetsdag (natt) och jag vill verkligen njuta lite till av ledigheten. Helgerna går ju så otroligt fort. Men om jag inte ser till att krypa ner i sängen nu så kommer jag aldrig att kunna somna imorgon på jobbet och jag kommer att sova bort halva dagen imorgon också. Så det blir nog så. Jag skiter i det här och bäddar ner mig. Tack för sällskapet denna natt SF-kanalen.

Natt-radio

Sömnproblemen kvarstår. Likaså öronproblemet.
Det är ganska tråkigt att vara vaken så här dags. Med TVn som mitt enda sällskap känns utbudet på kanalerna väldigt dåligt.

Jag tror att jag ska krypa till sängs istället och lyssna på radion i mitt headset. "Vaken med P3 och P4" är ett väldigt underskattat program. Det är hur roligt som helst att lyssna på alla konstiga människor som ringer in om nätterna. Mestadels vinfyllda damer och lastbildchaufförer. Man vet aldrig vilka tokigheter de ringer in för att diskutera, men underhållning brukar det alltid bli. Det är väldigt skön stämning i alla fall, radiopratarna har lugna röster och spelar bara sån där härlig nattmusik som man kan slappna av till.

Vet ni vad det jobbigaste med mina sömnstörningar är? Jag har förmodligen sagt det förut. Men det jobbigaste är att jag är hur trött som helst, men att jag ändå inte kan somna. Hade jag varit pigg så hade det ju inte varit så jobbigt.. men men. Sova bör man, annars dör man.

Sleepy

Jag har varit i en period där jag har haft otroligt svårt att somna om kvällarna. Har legat och vridit på mig i flera timmar innan jag somnat. Men idag är jag helt slut efter träningen och det känns inte som att det kommer bli några problem idag. Så nu väntar jag bara på att Danne ska komma hem (han är hos sin pappa och tittar på fotboll) så att vi kan krypa till sängs samtidigt för en gångs skull.

Imorgon ska jag njuta av min ledighet, sen måste jag städa också. Skönt att göra det imorgon så jag kan njuta extra mycket på min lediga onsdag sen! :)

Nattfunderingar

Klockan är över fem på morgonen och jag har fortfarande inte lyckats somna. Ingen ro i kroppen... Har tittat på tre filmer ingosad i soffan, men ändå vill inte kroppen slappna av. Mitt huvud är trött och mina ögon är trötta, men min kropp har överskottenergi och är på helspänn hela tiden. Alltid när jag känner mig så här så blir jag sugen på att göra sånt där husfruigt som att städa, baka och laga mat. Men det är lite halvsvårt att göra vid denna tidpunkt.

Funderar på att ringa mamma och bubbla lite med henne (hon jobbar i natt). Men hon skulle bara skälla på mig för att jag inte sover så jag skippar nog det :)

Att läsa brukar alltid fungera om man inte är trött... men det är ju det som är problemet! Jag är hur trött som helst... det är överspänningen som är problemet. Men men.. snart börjar det väl någon morgon-tv eller morgon-radio. Radio är bra.. då lyssnar man på något och tänker inte så mycket på att man inte kan slappna av. Och helt plötligt somnar man bara.

Men jag ska nog lägga mig i sängen och försöka somna ändå, alltid värt ett försök. Om jag inte lyckas så kan jag ju alltid försöka snirkla mig in i Dannes famn och snuta lite av hans närhet. Jag älskar honom så sjukt jävla mycket och han betyder i princip allt för mig! Vad skulle jag göra utan honom?! Visst, livet skulle gå vidare.. men det skulle bli bra mycket fattigare, tråkigare och mer ensamt.. Vi hör ihop han och jag.. så är det bara... hoppas jag..

Sömnstörningar

När jag mår dåligt har jag svårt att somna. När jag väl somnar kan jag däremot sova hur länge som helst. Min trötthet kan inte mätas med något annat. Vaknade flera gånger i morse men lyckades inte hitta kraften att ta mig upp. Först när klockan var 14:30 så pinade jag min själv upp ur sängen. Ja, herregud! Men jag vet ju att det blir så här när jag går igenom tunga perioder. Att pina mig upp tidigare är totalt meningslöst det med. För då är jag vaken i ett par timmar till ögonlocken börjar väga bly och jag somnar i soffan eller liknande.

Nu sitter jag och tittar på finnkampen på TV och sen ska vi åka hem till svägerska med familj och hälsa på. Gosa med Alvin och busa med Julle! Det är ungefär så det brukar bli :)

Nu ska jag ordna lite mat...

Så här tänker jag...

Det märks så tydligt när jag kommer in i mina tankeperioder. Jag tänker säkert dubbelt så många tankar per dag som en normal person gör i snitt. I mitt huvud ifrågasätter jag det mesta, jag funderar på hur allt har varit, hur det är nu och hur det kan komma att bli i framtiden. Jobb, kärlek, familj, ekonomi, barn... ja, allt man kan tänka sig! Något som jag blir speciellt känslig över är hur folk är mot mig, vad dom säger till mig, vilket kroppspråk de använder, om de ser mig i ögonen när dom pratar och vilket kroppsspråk de använder. Minsta lilla avvikelse kan jag sedan analysera och fundera över. Bra i vissa fall - men bara jävligt jobbigt för det mesta.

En annan sak som är ofta förekommande i dessa tankeperioder är drömmar - dag som natt. På dagtid kan jag fastna i min egna lilla värld där jag bara drömmer mig bort om allt möjligt. Ibland tar jag mig tillbaka till my happy place och ibland drömmer jag om framtiden. Dessa dagdrömmar är oftast positiva och jag tror att jag använder det för att få en paus i mitt annars så oroliga tänkande.
På nätterna drömmer jag också mer än vanligt, och ofta kan drömmarna vara så otroligt verkliga att jag, när jag vaknar, inte vet om det har hänt på riktigt eller om det bara varit en dröm. Drömmarna på natten blir också oftast väldigt röriga. Människor som jag inte träffat på många år kan ofta komma in i drömmarna och det händer de mest konstiga saker. Inte helt ovanligt är det heller att jag har panik i drömmen... jag springer och springer, men kommer ingenstans. Jag skriker tills halsen börjar värka, men ingen hör mig. Jag gråter och är helt förtvivlad, men ingen hjälper mig.

Tankar och drömmar är bra så länge de inte tar över ens verklighet, vilket ofta kan hända mig i dessa perioder. Jag försöker att hitta verkligheten. Jag försöker att hitta närvaro.

Mardrömmar

I två nätter har jag drömt mardrömmar. Riktigt hemska mardrömmar. Igår natt så var drömmen väldigt hoppande fram och tillbaka, den ahde inte riktigt någon sammanhållande länk... men jagvar rädd och ledsen när jag vaknade. I natt däremot så hängde drömmen samman på ett väldigt obehagligt, men verkligt, vis. Det var en man som jagade mig. Han hade knivar som han skulle mörda mig med. I början så hotade han mig mest. Han tröck kniven mot min hals och skar mig på armarna. Konstogt nog så blödde jag inte.

Varje gång han kom nära mig så gjorde han samma sak. Sa att han skulle mörda mig och skar mig med kniven. Jag lyckades komma undan varje gång. Oftast sprang jag omkring och skrek efter Danne och ville att han skulle hjälpa mig, vilket han gjorde. Men den här stora mördaren fortsatte att dyka upp överallt.. Han stod och väntade på mig ute i mörkret när jag var på väg in i min lägenhet, han smög omkring på stan, han hoppade ut från bilar. Jag kunde inte vara någonstans utan att vara rädd. Inte ens hemma.
Han kunde ta fram kniven mitt bland stora folksamlingar och trycka den mot min hals. Ingen såg någonting.., det var som att vi var osynliga.

Till slut gömde jag mig i en lägenhet, vet inte vems det var men jag var ensam där och kunde känna mig lite lugnare för en stund. Men jag visste att jag aldrig skulle kunna gå ut igen om jag ville överleva.

Drömmen var så sjukt verklig att jag blir helt tårögd nu när jag skriver om det i efterhand. När jag vaknade fick jag känslan av att jag inte vågade lämna lägenheten idag. Riktigt hemskt..


Jag slog upp detta i mitt drömlexikon och hittade följande. Kan någon tolka det åt mig tack:

Jagad av en rädsla eller känslor. Välj att konfrontera dom eller fortsätt att undvika. Vi jagas av det vi skapar med våra tankar, känslor, handlingar och brist på handlingar. Vi kan aldrig fly från oss själva så dessa känslor kan jaga oss genom hela livet om vi inte möter dem.

Om vi flyr från en mördare uttrycker det en rädsla som hotar vårt självförtroende eller någonting vi känner oss hotade av.

En kniv - någon försöker såra mig / jag har känslan av att någon vill såra mig.

Om man gömmer sig för något farligt i drömmen så känner vi oss hotade av något undermedvetet eller av en yttre situation.

Ingen lust till att skriva blogg. Ingen lust till att läsa andras bloggar. En total bloggdöd har uppstått i mitt annars så välfyllda bloggliv.

I eftermiddag åker jag i alla fall till Arboga för en hel kärlekshelg på Herrfallet med Danne, Per, Ida och Axel. Vi ska mysa, basta, spela sällskapsspel, laga god mat, dricka gott och njuta av att vara ute i skogen. Vi ska ha världens bästa helg (nej vaddå jag har inga förväntningar!). Jag tycker det ska bli enormt skönt att komma iväg. På söndag kommer vi hem utan krafter, vi är bakfulla men ändå så jävla nöjda med de senaste dagarna.

Möjligtvis kan denna bloggdöd bero på att mina sömnproblem blivit ännu värre. Nu kan jag inte sova mer än fyra timmar i sträck. Somnar jag kl 22 så vaknar jag kl 2. Somnar jag kl 24 så vaknar jag kl 4. Det verkar inte finnas några undantag. Nu ska jag titta på Vakna! Med the voice.

Hejdå på ett tag.

Tystnaden, mörkret & jag

Nu har jag den där kostiga känslan att jag drar mig för att gå och lägga mig igen. Redan vid 23-tiden var jag ordentligt trött, men någonting i mitt huvud hindrar mig från att lägga mig där i mörkret och lyssna på tystnaden. Jag vill vänta tills mina ögonlock inte orkar hålla sig uppe längre så att jag somnar på 2 minuter när jag väl lägger mig. Varför ska det vara så svårt att bara ligga där, även om jag inte kan sova, sluta ögonen och vila? Huvudvärken är inte rolig så här vid halv 5 tiden på morgonen.

Jag har alltid tyckt om tystnaden och ensamheten. Att bara vara för mig själv och tänka. Jag brukade alltid lägga mig i badet under största möjliga tystnad och bara slappna av. Som det är nu kan jag inte bara ligga där, jag måste ha en bok eller prata i mobilen (ja, jag gör det i badet..!!). Den där tystnaden skrämmer mig på något vis. Varför? Vad är det egentligen jag är rädd för?

Jag måste verkligen försöka avvänja mig vid det här, för jag vet hur mycket min själ behöver de där stunderna. Det är precis det här jag älskar med att blogga, jag började skriva ett inlägg om att jag inte ville gå och lägga mig och utan att ens tänka så kommer jag själv fram till en jättebra insikt. Jag bara låter fingrarna skriva, och när jag sedan läser igenom texten så är det som att prata med en terapeut som känner mig sjukt väl. Det är så mycket som blir tydligt när man läser det man själv har skrivit. I alla fall så är det så för mig.

När jag började skriva detta inlägg kände jag mig ledsen och nedstämd. Nu, när jag avslutar mitt inlägg, så känner jag mig fundersam och hoppfull. Det är precis därför som jag skriver denna blogg. Lite mindre nedstämdhet och lite mer hoppfullhet.

Nu ska jag krypa ner i sängen. I mörkret. Med tystnaden.

Och hur var det med sömnen?

Jag tror att jag somnade strax efter klockan fyra i morse. När klockan ringde fyra timmar senare ville jag bara dra täcket över huvudet och somna om. Och det skulle jag ha gjort för två veckor sen också. Men nu har jag verkligen bestämt mig för att klara det här. Men slutna ögon och kroppen ihopkurad under täcket fick jag med hög röst säga till mig själv: 'Nu fan tar du och går upp, du kommer att ångra dig annars!', och det hjälpte. Jag lyssnade på mig egna arga stämma och tog mig upp. Nu känns det jätteskönt att jag gjorde det, annars hade jag säkert sovit fortfarande och inte fått mycket gjort denna dag. Jag blir nöjd med mig själv när jag tar mig i kragen. Om jag inte hade gjort det så hade jag haft ångest resten av dagen, det behöver jag inte nu. Och jag tror att jag kommer kunna somna gott ikväll.

Suck..

Jag blir gaaalen. 2 timmar av vridanden i sängen och jag fick nog. Ja, det blir till att vara lagom virrig under provet i morgon bitti. Fan.

Min dröm!

Mitt illamående har lagt sig en del, men det rumlar omkring i magen som tusan och jag har huvudvärk. Danne mådde inte alls bra när han gick hem så han stupade i säng nästan direkt. Och nu ligger jag här på soffan i mörkret och kan inte sova. Jag kom förresten på vad det var för en dröm jag hade haft igår natt som har förstört hela min dag. Jag kom på det idag när vi åkte förbi pizzerian här utanför, helt plötsligt fick jag bara upp massor av bilder i huvudet. Jag har inget direkt sammanhang i drömmen men jag vet att jag var rädd, att pizzerian blev sönderslagen och att det var skjutvapen överallt. Jag gömde mig på balkongen. Mer än så kommer jag inte ihåg, och mer behöver jag inte heller komma ihåg för att veta varför jag mådde skit redan när jag vaknade. Jag undrar varför jag påverkar så sjukt mycket av det jag drömmer?!
Alltid när jag har haft en sån där dröm där jag har varit riktigt rädd så tycker jag inte om att gå och lägga mig nästa natt. Jag tror att jag ska komma in i samma dröm igen. Men det sker ju i princip aldrig.

Ännu ett sömnlöst inlägg...

Jag funderar helt ärligt på att skaffa insomningstabletter. Jag blir sjukt frustrerad, irriterad och trött av att inte kunna somna när jag lägger mig. Det tar aldrig mindre än en timme att somna om jag inte har vart vaken 30 timmar i sträck innan. Den senaste veckan har frustrationen blivit så stor att jag har gått upp efter att ha legat i sängen i 1-2 timmar och försökt somna. Jag försöker verkligen vara aktiv på dagarna för att kunna somna lättare. Idag har jag varit hos mamma, varit på bio med Elli, handlat och promenerat. Är hur trött som helst, men det fungerar ändå inte att somna. Hur tunga ögonlocken än är så kan inte kroppen ochh hjärnan slappna av tillräckligt för att somna. Och eftersom det blir så sena nätter så har jag sjukt svårt att ta mig upp varje morgon; Kommer sällan upp före lunch. Börjar bli så trött på det här nu. Jag är trött på att sitta vid datorn, titta på tv och läsa halva nätterna. Jag vill sova! Men fan, mitt mål med det här året var ju att minska ner på min medicin, inte att lägga till ytterligare en! Jag måste lösa det här... meditation, kanske ska ge det en chans till?

Apotekets sömn-kbt

Jag är lite nyfiken på hur dessa 8 avsnitt skulle vara utbyggda, är det någon som har testat? Jag känner inte att jag vill betala 395 kr själv...

Insomni

"Medicinskt defineras sömnsvårigheter, insomni, som störningar av sömnen som leder till nedsatt funktionsnivå på dagtid. För att räknas som insomni ska problemet också märkas minst tre dagar i veckan och ha förekommit under minst en månad. Sömnsvårigheter kan ibland yttra sig som lång insomningstid - det tar 45 minuter eller mer att somna, upprepade uppvaknanden under natten och svårigheter att då somna om och/eller att man vaknar mer än en timme tidigare än vanligt på morgonen."

Detta kan man läsa i tidningen Apoteket, utgåva nummer 4, 2008. Jag kan ju ganska lätt konstatera att jag absolut lider av insomni. Därför ska jag framöver ägna min tid åt att lära mig allt om detta och hitta så många övningar/lösningar som möjligt på problemet. Självklart kommer jag att dela med mig av det här i bloggen.

REA

Danne drog med mig till sängs vid halv 12 igår kväll, jag gick motvilligt med. I morse vaknade jag av att väckarklockan ringer, Danne hade visst ställt den åt mig. Jag tittar till på klockan och ser att den är 9 och tänker genast somna om igen, vilket tydligen Danne också hade räknat med. För när jag trycker på avstängningsknappen på mobilen så ringer Danne samtidigt och jag trycker istället på svara-knappen. Gud va han känner mig väl. Så ja, jag hade inte mycket annat till val än att gå upp. Han tycker tydligen också att det är dags för mig att ta tag i mina dagar.

Nu är jag sjukt glad att jag gick upp, jag har haft en jättetrevlig dag hittills! Har spenderat den med Elli på stan. Vi har ätit väldigt äcklig kycklingsallad (bönor och frön överallt) och sedan gick vi och shoppade på rean. Jag är verkligen i behov av massor med nya kläder. Och vilka kap jag hittade! Tre klänningar/Tunikor för 200 kr, ett linne för 50 kr och ett par leggings för 100 kr. Jag är sjukt nöjd! Det skulle ha kostat över 800 kr om det inte var rea. Det var en skjortklänning i gråbeige, en långärmad klänning i grått & silver och en klänning som är tvådelad som ser ut som en t-shirt nedstoppad i en kjol. Ja, det är snyggare än vad det låter. Jag älskar att shoppa på rea, det är värsta adrenalinkicken för mig när man hittar sånna där riktiga kap.

Vem var du?

Jag skrev ju tidigare att jag somnade på soffan igår. Jag vaknade vid 1-tiden av att någon viskade mitt namn två gånger. I sömnen trodde jag att det var Danne som sa mitt namn för att jag skulle komma upp och lägga mig i sängen. Men någonstans kopplade jag sedan att det var en kvinnoröst och jag satte mig upp med ett ryck. Jag sittade mig omkring i rummet och visste inte riktigt vad det var som hade hänt. Vem var det egentligen som väckte mig? Var det min skyddsängel som tyckte att min rygg hade lidit tillräckligt efter att ha somnat två kvällar i rad på soffan? Jag vet inte vad det var... Men det var inte en dröm. Jag tror att det är någon som vill säga mig något och jag är säker på att personen kommer komma tillbaka.

Ville inte vakna!

Hade inga hallucinationer i natt, tack och lov, men jag drömde massor av mysiga drömmar! Ni vet sånna där sköna drömmar som man inte vill sluta drömma. Jag vaknade flera gånger men valde att somna om för att få fortsätta drömma. Visst är det härligt när man kan välja att gå tillbaka in i samma dröm fast man vaknat?! I love it!

Idag ska dagen gå under rubriken städning och rengöring. Ska skura igenom lägenheten och tvätta alla kläder (tror vi har 6 maskiner ligger otvättat, kan det vara anledningen till att garderoben börjar bli tom?). Måste faktiskt kila ner till tvättstugan nu på en gång!

Konstiga drömmar

Det har varit en omtumlande dag idag med begravningen och alldeles för lite sömn. Nu i kväll har jag och Danne legat i soffan och tittat på Grammisgalan. Vi har varit sura på hur fel (enligt oss) det har röstats i både den ena och andra kategorin. Nu ligger han och sover, hans julledighet från jobbet är nu över och han ska upp som vanligt 6 i morgon bitti. Själv har jag nästan varit uppe i 24 timmar nu och börjar känna mig lite vimmelkantig. Men någonting i min kropp hindrar mig från att gå till sängs. Jag tror det är rädslan av att få samma dröm som jag hade igår natt.
I drömmen drömde jag att jag vaknade i min säng mitt i natten och hallucinerade. Jag såg olika varelser överallt i rummet och i drömmen trodde jag verkligen att det var verkligt. Jag försökte hålla för mina ögon samtidigt som jag sa till Danne om och om igen att jag såg massa konstiga saker. När jag vaknade till slut visste jag inte om jag drömt eller om jag haft ett psykiskt sammanbrott. Nu försöker jag utgå ifrån att det var en dröm, det måste väl ha varit en dröm?! Varför rör man till det så mycket att man drömmer att man drömmer att man vaknar? Sjukt förvirrande.

För övrigt så har jag fått tillbaka min kreativitetsklåda igen. Jag måste fotografera, måla, scrapbooka eller göra något annat sjukt kreativt. På lördag ska hela min familj plus en del av mian och Dannes vänner ut till en sjö och pimpla. Då ska jag ta massor av vackra fotografier på det fina landskapet över isen och snön. Hoppas att solen skiner också så blir det extra fina bilder. Jag vill ha en digital systemkamera, någon som har 5000 över att skänka till en fattig student? Nej, jag tänkte väl inte det...
Det ska bli sjukt mysigt på lördag. Varm choklad och smörgåsar, lager på lager med kläder och den ständiga tävlingen om vem som får störst och flest fiskar. Jag hade tänkt att ta min första seger då! Senare på kvällen skulle eventuellt jag, Danne och några vänner käka middag och sedan gå ut på krogen. Det kan ju bli en toppendag! :)