In my head

"När livet kändes som mörkast,
då ingen tycktes förstå,
när jag ej ville leva mer,
bara lämna allting och gå.
Då fanns du där för mig,
sträckte ut en hjälpande hand,
tröstade mig när jag grät,
lät mig gråta ut i din famn.
Jag tror ej att du förstår,
hur mycket du betytt för mig,
jag skulle ej leva idag,
om det inte vore för dig.
Du väckte min själ till liv,
den hade varit död i många år,
du fick mig att skratta igen,
jag hoppas att denna lycka består.
Du gav mig hopp på nytt,
du satte mitt hjärta i brand,
tillsammans ska vi vandra,
genom livet hand i hand."

.

Läste den här dikten på en sida... Det kunde vara jag som skrivit den när Danne kom som en räddande ängel in i mitt liv... Han räddade verkligen mig från den mörkaste plats jag varit på i hela mitt liv. Tanken på dom där åren ger mig rysningar....