Mina negativa tankar...

Varför kan inte jag bara vara normal? Må dåligt som normala människor gör, över viktiga saker. Inte må dåligt över skitsaker som det inte finns någon anledning att oroa sig över. Kan inte någon läkare komma på någon lösning till oroliga människor och bara gå in och flytta mina oroliga hjärnceller bort till den harmoniska delen av hjärnan. Och när dom ändå håller på och picklar där inne kan dom väl ta och flytta på lite spänningsnerver också. Jag är sjukt spänd i varenda del på hela kroppen. Mina käkar är som fastlåsta i varandra, vilket resulterar i den här hemska migränen. Jag har försökt allt... masserat käkarna... gjort avslappningsövningar... legat och tänkt på roliga saker.. ja, vad mer kan jag göra?
Jag brukar inte bli så här överdrivet knäpp av att resa iväg så här. Å andra sidan brukar jag ju inte åka själv och jag brukar definitivt inte vara borta i över tre veckor... men vem får inte ångestattacker och stressmage över att göra en utlandsresa som de valt själva och som de verkligen ser fram emot? Jag hör själv hur sjukt det låter.. Jävla idiot-ångest.

Gud va positiv jag är idag känner jag... livet är en fest.. or not!

Jag är rädd...

Jag har panik i kroppen. Attacker har kommit och smygit sig på hela dagen. Jag har fått svettningar, blivit yr... men tack och lov ingen hjärtklappning (det tycker jag är värst!). Varje gång attackerna har kommit och velat bryta sig fram så har jag lyckats tagit mig samman. Förmodligen för att jag inte varit hemma och vägrar låta folk se mig i det tillståndet. Men jag vet att attacken kommer att komma. När den kommit så här nära mig ligger den latent och bara väntar på att få komma fram. Det spelar ingen roll hur länge jag skjuter undan den, desto värre blir den bara när den väl kommer. För den kommer att komma.
Danne ska jobba i natt och jag är lite rädd. För mörkret och ensamheten. För att inte ha någon som håller om mig när jag behöver det.
Jag hatar den här molnande ångesten som bara ligger som ett svart täcke över mig. Jag blir som apatisk.. och då blir jag rädd. Det påminner mig alldeles för mycket om en tid då jag stängt av alla känslor i hela mig. Att inte känna någonting är sjukt mycket värre än att ha ångest.

Åh.. jag vill ha sällskap... men ändå inte... hjälp mig!

Huvudvärk

Somnade med huvudvärk igår och vaknade med en tio gånger så hemsk huvudvärk i morse. Kunde känna varje hjärtslag pulsera i huvudet. Tack och lov så hjälpte alvedonen en aning, men jag känner mig verkligen risig idag. Spänningshuvudvärk skulle jag gissa på. Ska lägga mig i ett varmt bad och försöka slappna av... Sen har jag ordnat en skiva med avslappningsövningar: Medveten närvaro av Helena Löwen Åberg. Hoppas den är bra och kan hjälpa mig lite idag. Tack tanketrollet för tipset! :)

Ljuva minnen

Satt och tittade på fotografier igen, det är väldigt mycket av det just nu. Kom över ett gäng bilder som jag och Danne tog i augusti 2005. Vi låg ute på gräset hos mina föräldrar och det var en sån där perfekt dag. Allt var färggrannt, det var lagom varmt, vi var i harmoni och bara njöt av allting. Nykära.. oh vad det är underbart med den där nykärleken.

Meningen med livet

Vad är egentligen meningen med livet? Den meningen används ofta i hånande syfte som "fan va ni snacka länge, pratade ni om meningen med livet?" eller i mer ironiska sammanhang som när man står och diskar eller vad det nu kan vara, "är det här verkligen meningen med livet?". Men är det egentligen någon som funderar över vad det betyder? Har alla människor en åsikt om vad som är meningen med livet, eller flyter man bara med och tar allt för givet? Det kan ju betyda så himla mycket olika saker för olika människor. Jag tror till exempel inte att en människa som bott på gatan hela sitt liv och får kämpa varje dag för att få ett mål mat skulle ställa sig och sucka om han fick diska sin tallrik efter att ha ätit sin mat i sin varma och trygga lägenhet. Men det är ju så det är, you don't know what you've got until you've lost it.
Jag tror att meningen med livet är olika för alla människor. Annars skulle vi väl alla leva likadana liv? Jag lever verkligen under tron att allt som händer sker av en mening. Ofta kan vi inte förstå meningen av det hela förän långt senare, och ibland ser vi det nog aldrig. Jag tror också att det kommer något gott ur varje hemsk händelse. Kanske är jag naiv, men jag mår bra av att tro det.

Jag tror inte man kan förutspå meningen med sitt eget liv. Det är något som kommer med tiden. Under hela ens liv påverkar man människor, oavsätt om man gör det avsiktligt eller inte. Då lämnar efter dig fotspår för andra att kliva i och intryck för andra att leva med. Det är just alla dessa små fotspår och intryck som är meningen med livet, enligt mig. Man lär så länge man lever, heter det ju. Och det ligger mycket sanning i det.

Jag såg en man på TV, tror han var 98 år. Han hade aldrig lärt sig att läsa eller skriva, men bestämde sig för att han ville göra det innan han dog. Han började vid denna höga ålder i grundskolan och innan han dog några år senare hade han för första gången skrivit sin riktiga signatur på ett papper. Han hade också precis läst sin första, enda och sista bok: bibeln.
Tänk att vara 98 år och ha den drivkraften? Det är fantastiskt. Han lärde verkligen så länge han levde.

Och så fanns det en gång en pojke som blev dumförklarad i skolan, han kunde inte lära sig någonting sa lärarna om honom. När han sedan blev gammal och dog 1931 tände folk över hela världen en lampa i sitt fönster till minne av glödlampans uppfinnare, Thomas Edison. Han misslyckades 2000 gånger med den uppfinningen och när folk sa det till honom svarade han bara: "Nej, jag har inte misslyckats. Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa." Vad var meningen med hans liv tror ni?

Hur som helst, om det finns en mening med livet eller inte kommer det aldrig finnas något riktigt svar på. Men jag tror att det blir en fan så mycket bättre värld om vi alla skulle tro det.

Resfeber?

Jag har haft konstant stressmage och obehagskänslor i kroppen de senaste dagarna. Illamående, oförväntade svettattacker and so on... Är det mitt undermedvetna som redan nu fått resfeber? Det känns som att det skulle kunna vara så. Men hur mycket jag än läser och lär mig om negativ stress, oro och ångest så kommer jag aldrig någonsin kunna förstå hur det undermedvetna fungerar egentligen... det är sjukt vad det kan ställa till med.

Teamwork

All tvätt är tvättad (7 maskiner, gissa om vi hade tomt i skåpen!), lägenheten är städad, disken är diskad och jag är nöjd och belåten. vi har haft utmärkt teamwork här hemma för att få allting så här bra! Otroligt skönt när allt är färdigt. Nu är det bara att tända alla värmeljus och gå omkring och mysa i lägenheten. Ska nog ta ett skumbad också.

Sen är det ju faktiskt tisdag idag och jag har nya avsnitt av One Tree Hill och Gossip Girl :) yeeey! Jag är för övrigt inte lika förtjust i TV4 fakta längre, för nu börjar jag inse att det är ytterligare en sån där repriskanal som sänder om samma avsnitt om och om igen. Nä, jag ska ta bort den och välja en annan.

Bojkott: ljudbok

Fan va arg jag är nu. Jag fick jättebra inlevelse i Bitterfittan och fick samtidigt tvätten ordnad och sovrummet städad. Men jag tyckte att boken hoppade lite konstigt mellan då- och nutid. När jag lyssnat på kanske 5 kapitel så ska jag pausa boken. Vad ser jag? Helvetesmediaplayer har hamnat på shuffle så jag har lyssnar på olika kapitel i fel ordning!!! Nej, fan, det får bli vanliga böcker för min del!

Bitterfittan

Ännu en kall höstdag har startat, idag regnar det också. Jag har startat ett försök till att lyssna på min första ljudbok, vet inte om det är något för mig, men man kan ju alltid försöka. Det är Maria Svelands "Bitterfittan" som kommer ur högtalaren. Har velat läsa den länge, men har inte ro att sitta still. Så nu kan jag ju i alla fall städa och ha mig samtidigt som jag "läser". Kanske är detta ultimat för mig just nu?

England

Om 11 dagar är det dags för England. Jag är väldigt splittrad i min känslobank angående den resan. Å ena sidan ska det bli en fantastiskt upplevelse som jag kommer att bära med mig hela livet. Å andra sidan vet jag att 23 dagar är väldigt lång tid att vara hemifrån. I mitt hem har jag min trygghet, där kan jag alltid slappna av och jag vet att jag alltid har tillgång på mina nära och kära. Jag kommer förmodligen gråta mig till sömns ett antal nätter, i alla fall om jag känner mig själv rätt.
Det är skrämmande att åka till ett främmande land, inte veta vart man ska bo, inte veta så mycket om jobbet, inte känna en människa och inte ha sin trygghet. Jag vet egentligen inte vad det är jag ger mig in på, men jag hoppas att det i slutändan ska vara en bra upplevelse med massor av fina minnen.
Vi kommer att jobba 14 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, så förhoppningsvis kommer jag inte ha så mycket tid att ägna mig åt min hemlängtan. Men tack och lov för mobiltelefonen. Laptopen ska också med i hopp om att det ska finnas tillgång till Internet. I annat fall så ska jag ändå se till att fylla datorn med massor av film som jag kan förströ min lediga tid med.
Vad jag hoppas mest på inför resan, just nu, är att jag ska få ett enkelrum. Jag hatar att dela rum med människor som inte är min sambo :) Jag vill ha mitt eget, där jag bara kan vara.

Höstmörker

Djupt nedgrävd i mina egna tankar. Är det den mörka hösten som gör dig påmind? Jag tänker på saker som jag inte haft i mina tankar på länge, minnen som kommer tillbaka till mig som om dom utspelade sig igår. Jag fastnar i min egen värld och bli okontaktbar. Då är det skönt att sitta här, ensam i en tom mörk lägenhet och bara vara. Ingen tv, ingen musik, inga bilar som kör ute på gatan och inga grannar som springer i trapphuset. Bara ren tystnad. Jag, ensam i ett nedsläckt rum, nerbäddad i sängen, med endast datorn som sällskap. Datorn säger ingenting, den låter mig prata. Jag kan sitta här och prata konstant utan att få ett enda motargument eller en enda fråga. Bara ha den här egoistiska envägskommunikationen med mig själv.

Projekt oro

Jag läste i en bok igår som handlade om kognitiv beteendeterapi mot oro. Det var läskigt. Kändes som att många delar i boken handlade om mig. På pricken. Jag oroar mig för allt och alla hela tiden. Och det är inte på ett bra sätt. Men det var värre förut, då hade jag ständigt katastroftänkande (tänk om båten sjunker? vi dör i en bilolycka? jorden förintas? etc. etc.), nu är det mer vardagliga saker. Men efter att ha läst i boken förstår jag att det verkligen inte är hälsosamt. Så nu går jag in i en ny personlig utvecklingsfas: projekt oro kallar jag det. Jag ska ändra mitt tänkande, bli av med alla infekterade tankar som bara förstör för mig.

Jag brukar få bilder i huvudet om saker som kan hända. Om vi åker bil kan jag tvinga Danne att ta en annan omväg bara för att jag får för mig att vi kommer krocka om vi tar den korta vägen. Om Danne struntar i det och det ändå inte sker en olycka kan jag inte se det som att jag hade fel i min tanke, utan att vi istället hade otrolig tur som klarade oss. För ett par veckor sedan sa jag till Danne att sakta ner med bilen för att det kan komma en älg på vägen. Ett par hundra meter längre fram stod det plötsligt en älg där bakom en kurva. det andra då kallar för slumpen känns inte alls som någon slump för mig. I förrgår sa jag att han skulle sakta ner igen för att det kändes som att det kunde komma ett rådjur ut på vägen. Ja, minsann, 2 minuter senare kom rådjuret. Men jag blir nästan arg när det sker när jag säger det, för hur ska jag då få bort tankarna, i dessa fall har de ju inte varit meningslösa?

Jag har inte körkort. Förklaringen till detta är som följande. Någon gång för länge sedan fick jag en bild i huvudet där jag dog i en bilolycka där jag körde. Nu vågar jag helt enkelt inte. Jag vill inte köra ihjäl mig!

Ja, jag är nog lite väl vanskapt i huvudet ibland. Och ja, jag vet att jag tänker för mycket.

Det var då det

När jag försökte ta mig bort från min ångest och ur min depression var det tur att jag hade min Daniel. Det var nog under sommaren 2005 som jag gjorde störst framsteg. Någon som inte själv varit i samma sits kan nog inte förstå hur det är att inte våga gå ut från sitt hem, att kräkas vid tanken på att stå i en kö eller att sitta för länge i en bil. Dessa saker var enorma för mig just då, ett tag trodde jag aldrig att jag skulle kunna lämna lägenheten igen.
Det Danne gjorde för mig då var helt fantastiskt. Han satte sig ner med mig, ett block och färgpennor och gjorde upp mål för mig. Vad vill jag göra innan sommaren vad över? Vad ville jag klara av? När jag skrev listan så kändes alla mål alldeles för långt borta för att kunna klara av. Och den sommaren klarade vi heller inte av alla, men jag kom en bra bit på vägen mot att börja vinna tillbaka min egen självkänsla. När jag gick igenom alla gamla fotografier hittade jag faktiskt en bild på listan som vi gjorde:

Åka till Tuna Park... Sova över hos Danne... Åka till Ikea... Tälta... Sakerna på listan är ju bara saker som man annars tar för givet och "bara gör ". Men för mig var det stort, riktigt stort. Jag är stolt över mig själv och jag är enormt tacksam för den hjälp jag har fått på vägen.

Fotografier

Tittade på massor av gamla fotografier idag. Det är sjukt hur en bild kan ta fram den känsla man hade i sig just när bilden togs. Glädje, tårar, hopp, frihet... ja, vad det än är så finns känslan liksom kvar där i bilden. Jag älskar glädjebilder, det är de allra bästa bilderna.

Perioder

Varför är jag en sån periodmänniska som jag är? Det stör mig.
Först kan jag ha en städperiod. Då städar jag varje dag, det är alltid skinande rent och ingenting får ligga på fel plats. När jag sen kommer ur den perioden är jag inte det minsta intresserad av något som har med städning att göra, vill bara kräkas när jag ser dammsugaren.
Samma sak med matlagning, ibland lagar jag god och avancerad mat varje dag. Sen kan det gå två veckor utan att jag så mycket som går i närheten av spisen.
Ja, det är likadant med allting. Jag är till och med en periodare när det kommer till mitt eget utseende. I bland vill jag alltid klä mig fint, vara sminkad och känna mig vacker. Sen kan det komma en period med enbart mysbyxor och avsminkat.
Just nu är jag i en period när jag inte vill någonting. Jag är världens mest slätstrukna och lata människa på denna jord. Det är den värsta perioden. Hur mycket jag än vill och måste göra blir det inte mycket gjort. Fan vad det stör mig. Jag stör mig.

Dumstrut

Jag borde skämmas, inte en enda punkt på städningslistan blev gjort. Fy va dåligt av mig!!

Operation: Städning

Imorgon ska jag ha en städdag så det är rent är till helgen. Men som vanligt är jag usel på att ta tag i saker och ting. Så här kommer listan för morgondagens sysslor (ett stryka över punkt för punkt känns alltid så mycket bättre):

• Plocka ur och i diskmaskinen
• Torka alla bänkar
• Plocka ihop tvätt som ligger typ överallt
• Boka tvättid
• Se till att saker flyttas till sin rätta plats
• Damma
• Dammsuga

Jag tror det är "allt"... Ska nog ta mig till sängs strax, för imorgon vid 14-, 15-tiden ska jag träffa mamma för att handla present till gudmor som fyller år. Och sen bär det av på kalas!

Kärlek

Om man söker på kärlek i Wikipedias register kommer denna beskrivning:

"Kärlek är en känsla som präglas av en stark ömhet och tillgivenhet. Kärleken kan vara riktad mot abstrakta ting som konst eller nationen, mot mer allmänna konkreta ting som naturen eller Kyrkan, eller till mer specifika konkreta objekt som ens hem, ens husdjur eller en nära medmänniska, inklusive den egna personen. Kärlek i dess olika varianter är ett ofta återkommande tema inom litteratur, film och sång.

Förälskelse kallas den intensiva inledningsperioden av ett kärleksförhållande. Att bära kärlek eller förälskelse som inte är besvarad av motparten kallas olycklig kärlek."

Skulle du beskriva Kärlek likadant?

Jacky

Åt en Jacky chokladpudding idag. Shit, vilken barndoms-deja vu. Men satan vad goda dom är.

Extrajobb?

Det var sjukt mycket folk på jobbmässan, men jag är glad att jag gick dit. Har nog ett extrajobb på G faktiskt :) De skulle ringa mig i nästa väcka.. så håll tummarna för mig! Kan behöva lite extra pengar vid sidan om studierna!

Höst-allergi

Allergier brukar alltid vara värst på våren, men nu har jag fått någon extrem höstallegi. Ögonen kliar så jag håller på att bli galen. Varje morgon när jag vaknar är ögonen som ihopklistrade för att det rinner konstant ur ögonen. Har fått allergitabletter av mamma som är ganska effektiva på dagarna... tack och lov!

Ska snart åka till Munktellarenan med mamma, vi ska kolla in jobbmässan där. Massor av företag som söker personal är samlade för att visa upp sig själva. Nu är det väl inte direkt jag som är ute efter ett jobb. Men mamma behöver verkligen, efter 23 (24?) år på samma arbetsplats, lite förnyelse.

Ny blogg!

http://inmybookshelf.blogspot.com/

Välkomna in i min andra blogg, men bara du som tycker om böcker!

TV-tisdag

Jag tycker om tisdagar, då kommer nya avsnitt av One Tree Hill och Gossip Girl. Först lite kärlek och tårar i One Tree Hill och sen lite drömma sig iväg till New York på Gossip girl. Nu ska jag frossa i dessa underbara tv-program.

Frustration

Ibland önskar man att man kunde krypa in i en annan persons hjärna och förstå hur personen tänker. Det skulle bli så mycket lättare att hjälpa varandra då. Det värsta jag vet är när människor talar i gåtor, när dom säger A men inte B... Speciellt när det är saker som gör mig orolig. Jag vet inte vart jag ska ta vägen när det blir så, vill bara skrika åt människorna att de lika gärna kan vara tysta om de inte kan sluta att prata så man ändå inte förstår. Men det vill jag ju inte heller, vill ju att man ska kunna prata med mig... Ibland är liver bara så komplicerat.

Min familj!

Ny bloggdesign

Gud vad jag är nöjd med det nya utseendet på min blogg. Hittade en sida med tusentals olika layouter till de som använder Blogger.com! Gå in på www.pyzam.com bara :)

TV4 Fakta

Japp, TV4 Fakta är min nya favoritkanal. La till den här om dagen i vårt tv-paket för att det var något program jag ville se. Och nu vill jag inte sluta titta, har varit framför kanalen i princip hela dagen idag. Såg något program om förlossningar, ett om konstiga sjukdomar och en massa annat. Just nu visar dom Bowling for Columbine (Michael Moore's dokumentär om skolskjutningar i USA). En förbannat bra dokumentär för övrigt.

Tiden rusar förbi!

Ännu en vecka lider mot sitt slut. Shit, det är redan den 19 oktober. Det betyder att planet till England går om 19 dagar!! Det är ju inte ens tre veckor... herregud... nyss kändes det jättelångt bort. Nu är det helt plötsligt alldeles för nära. Har massor av arbeten att göra som ska lämnas in innan vi åker. Ja, nu gäller det verkligen att hitta den där turbon som jag letade efter här om dagen.

Det var skönt att få träffa Caroline igår! Var ju hur länge sen som helst. Men ja, hon såg likadan ut, var lika knäpp som vanligt och såklart det ständiga leendet på läpparna. Skönt :)

Om en timme kommer hon hit! ÄNTLIGEN!!!!

Hemmamys/Krogliv

Planen för kvällen är lite luddig. Antingen blir det hemmamys eller krogparty. Per kommer över till kvällningen, vi ska göra hemmagjord pizza. Förhoppningsvis kommer även Carro över, hon borde ju vara framme i Sverige nu snart :) Och om Carro kommer, ja då blir det nog fest. :)

Nu ska jag och Danne snart iväg o leka med de nu 1-åriga tvillingpojkarna. Var så länge sen!! Fins väder är det ute också så vi kanske går ut på en mysig promenad :)

Danne har jobbat 75 timmar denna vecka, har inte sett till honom speciellt mycket. Men nu får jag ligga hela kvällen i hans famn! En iskall öl, nypoppade popcorn, Idol på TV och mys i soffan. För en stund känns det som att ingenting kan bli bättre.

Kärlek till livet.

Jag älskar mig själv när jag tar tag i saker istället för att skjuta upp dom!

Patrik 1,5

Fick en hemskt ångestattack på biografen. Fick pina mig igenom de sista 30 minuterna av filmen. Ville bara ut där ifrån, kände hur jag började svettas... men självklart satt jag längst in mot väggen så typ 15 personer hade fått resa på sig om jag skulle gått ut... Ligger nu i mammas soffa och har ont i magen (som vanligt efter en ångestattack). Snart slutar Danne jobba, så ska jag hem och lägga mig i badkaret.

Vi såg filmen "Patrik 1,5", den var fantastiskt bra. Därför är jag också förbannad att jag inte kunde koncentrera mig mot slutet. För er som inte har sett den kan jag berätta att det är Torkel Peterson och Gustav Skarsgård som har huvudrollerna. De spelar ett gift par som äntligen ska få adoptera en son. De får ett papper från socialen som berättar om Patrik 1,5 år. Men när Patrik väl kommer visade det sig att ett litet fel uppstått. Kommatecknet hade hamnat snett och Patrik var i själva verket en väldigt strulig 15-åring som hela sitt liv skickats mellan olika fosterhem.

Se den! Den är otroligt rolig, stundtals väldigt gripande och tar dessutom upp ett viktigt ämne.

Turbo-vaddå?

Den där turbofarten som skulle finnas med mina studier idag har jag inte sett till. Men lite har jag allt fått gjort. Var på posten och hämtade ut mitt USB-modem, så nu kan jag i alla fall plugga ordentligt vart jag än är. Älskar biblioteket.

Har dessutom fått håret klippt idag av min kära mor. Skönt att få bort allt det slitna!!

Dagens mest underbara låt: Kid Rock & Sheryl Crow - Pictures

Allt överhängande är borta :)

Jag hade det så fantastiskt bra i helgen. Utbildningen vi gick på i Göteborg handlade inte bara om ADHD som jag trodde, utan Neuropsykiatriska funktionshinder över huvud taget. Lärde mig hur mycket som helst som jag kommer ha nytta av hela livet. Sen var det självklart också roligt att träffa jourtjejer från övriga Sverige. Jag och Mia kom hem med en drös olika idéer och förslag till vår jour.

Idag har jag fått massvis med saker gjorda. Sånna där saker som man haft hängande över axeln och bara skjutit på hela tiden. Papper är hämtade och faxade, inbetalningar är gjorda och diverse annat är också avklarat. Nu har jag faktiskt ingenting sånt där kvar hängande över mig, känns skönt.
Har spenderat eftermiddagen och kvällen med Dannes syster och hennes familj. Mina små älsklingsgrabbar!! De börjar bli så stora. Jag tyckte det var några månader sedan jag stod där med Alvin i famnen på BB. Och nu är han ju 3 år!!

Ska på bio med Dannes syster imorgon, det ska bli trevligt :)
Men innan det ska jag fasiken plugga med turbofart!

woohoo!

Idag kom bekräftelsen på att vi kommer iväg till England med skolpraktiken. Så mellan den 8-29 november är jag bortrest! Kommer sakna Danne något otroligt, men det ska bli en enorm upplevelse. Vi hamnade inte i London som vi ville utan i Liverpool (till Dannes stora avundsjuka), men det ska bli perfekt det med!! Imorgon ska vi boka flygbiljetter och sen är det bara att längta :)

I helgen ska jag till Göteborg på en träff med alla tjejjourer från hela Sverige och utbyta erfarenheter samt få utbildning i unga tjejer med ADHD. Ska bli sjukt kul!

Mycket att se fram emot nu :)

Tack Danne för ditt sms idag. Det värmde mitt hjärta och lät mig gå hela eftermiddagen med ett leende på läpparna. You made my day baby!

Bakterier

Det känns som att hela min kropp kryllar av bakterier som när som helst kommer ta över kontrollen över den. Känner mig lite splittrad över hur jag ska göra. I helgen ska jag till Göteborg och då MÅSTE jag vara frisk. I morgon ska jag dock gå på en kurs i första hjälpen genom skolan som vi måste gå. Ska jag ta den i morgon bitti och ha det avklarat eller ska jag skjuta på den till nästa termin och vara hemma och kurera mig istället? Hmm.. Är småfebrig hela tiden, kanske är bäst att vila i alla fall..

Måste dock förbi polisen imorgon och ordna lite papper som praktikplatsen i London vill ha. De vill veta att vi som kommer inte har ett förflutet i brottsregistret. Tror jag kommer klara den kriterien.

Sitter och tittar på Videokväll hos Luuk, Johan Glans är gäst. Första gången jag ser honom i något seriöst där han verkligen är sig själv. Ganska kul att se. Han är ju fantastiskt! Men det har jag ju nämnt tidigare i denna blogg ett antal gånger :)

Brännskador

Har suttit halva dagen och skrivit om brännskador och förebyggande åtgärder mot brännskador för en kurs i skolan. Och nu när jag är expert på vad man ska göra i dessa situationer och hur man ska undvika dom, vad gör jag? Jag skaffar mig en brännskada genom att bränna mig på BRÖDROSTEN. Herre gud. Jag är ju så där att jag rostar i princip alla olika sorters bröd, och idag var skivorna tunna så de åkte liksom ner på sidan där i när mackorna skulle hoppa upp. Det som hände var att jag tänkte lirka upp smörgåsen med handen (utan en tanke på att helvetes-brödrosten var stekhet). Men ja, man ska ju tydligen utföra uppgifter i praktiken för att lära sig mest. Jag är nu fullärd.

Hur kan jag lyckas tappa bort almanackan typ 10 gånger per vecka? Vart är den!!

Ändrade planer

Vi hade planen klar. Åka och handla --> Laga tacos --> Mysa med en film.
Men vi strulade till det redan på steg ett i planen. Vi kom hem och insåg att vi hade glömt tacokryddan. Det är inte riktigt något som man kan vara utan heller. Så vi deppade lite hungerdepp i några minuter och ringde sedan och beställde pizza. Han sprang just iväg för att hämta dom. Hawaii baby.

Ibland är det helt enkelt bara för mycket

Stjärnor på is

Var, och är fortfarande, väldigt skeptisk till detta program. Men en ensam kväll hemma med tv'n som enda sällskap hade inget annat att erbjuda. Och jag måste medge att det är ganska roande att se dessa människor utföra isdans. Rafael Edholm, Lars Frölander, Jesper Blomkvist och Torgny Mogren. Hur hamnade dessa människor i detta program? Lite mer väntade deltagare måste nog vara Idol-Markus Fagervall (försöker vinna tillbaka tittarna som glömt honom efter Idol) och Tony Irving (klarade inte av att vara utanför rampljuset längre nu). Men jag måste erkänna att jag är imponerad av hur dom lärt sig att glida fram snyggt på ísen på så pass kort tid.

För övrigt så mår jag inte bra över huvud taget. Huvudvärk, magont och ångest. Vet inte om huvudvärken och det magonda kommer från ångesten eller om det är tvärtom. Det spelar i och för sig ingen större roll. Ganska skönt att bara sitta och slötitta på tv'n. Ska nog sätta på en film snart. Väljer mellan favoriten Chocolat och filmen The Pianist som jag har hört grymt mycket bra om. Tror nog ändå att det blir Chocolat. Den är så mysig.

Mamma var snäll och kom förbi med god mat till mig. Potatisgratäng, revbensspjäll, sallad och vitlöksbröd! Mums! Hade bara ätit två smörgåsar på hela dagen så det smakade väldigt bra med varm mat. En kall krusbärscider med is fullbordade måltiden.

Tack Caroline... du är underbar!

Skoldag

Har spenderat hela förmiddagen i skolan för utbildning i ergonomi, blodtryck och puls. Var faktiskt riktigt givande även om man visste en del sen tidigare. Alltid bra att gå igenom alla grunder ordentligt en gång extra.

Just nu sitter jag och inte tittar på Idol för att Danne och Per sitter och spelar NHL 09. Herregud vad man får stå ut med ibland :) Men jag ska se det senare!

En liten fågel viskade i mitt öra att Sannan var i stan. Kanske kan man haffa tag i henne imorn och stjäla några timmar kvalitetstid!

Höst

Då var det 1 oktober idag. Än så länge går hösten an med alla fina färger överallt. Men snart, när alla löv faller av träden och allt blir färgat i gråskala så är det inte lika roligt längre.
Regnet vräker ner utanför fönstret, i stereon spelas I don't wanna miss a thing med Aerosmith. Det är bara en kopp varm choklad och lite brinnande stearinljus som saknas för den där ultimata höstkänslan.