Valborg

Oerhört trött och seg efter denna långa arbetsdag och inte ett dugg sugen på en likadan imorgon. Skulle vilja krypa till sängs nu på en gång, men då dröjer det ju bara 5 sekunder (känns det som) till klockan ringer igen. Så istället ligger jag i soffan och kollar på fotboll med älsklingen.

Imorgon är det Valborgsmässoafton. Jag och Danne har konstaterat att det är en tradition som drabbar barnfamiljer och pensionärer, för visst är det väl dom som står och trängs framför elden? Dom och en drös fulla, och allt för unga, tonåringar. Vi hör liksom inte till någon av dessa Valborgsfirare utan ska ha en lugn hemmakväll... Ganska skönt efter att ha jobbar långpass.

Nu ska jag hoppa i pyjamasen och sen krypa ner under en filt i soffan igen!

God dagens

Avslutade mina tre härligt lediga dagar med att gå ut på Grappa och käka middag med svärmor, Linda, Madde och mor min igår kväll. Det var jättemysigt, trevligt och gott! Innan maten gick jag och svärmor på stan och shoppade, äntligen hittade vi nya badkläder till vår resa! Jag hittade även gympadojjor och träningskläder. Great!

Nu är det två långa arbetsdagar (delade turer) och just nu är jag hemma på dag etts långrast mellan turerna. Har så fruktansvärt ont i rygg och nacke idag. Måste verkligen ta mig iväg till en ryggknäckare som kan fixa till det här.. men det är ju så jävla obehagligt (och dyrt!).

Ska lägga mig i ett bad nu och läsa innan det är dags att fara iväg igen. Varmt, varmt vatten får det bli i hopp om en mjukare rygg och nacke. Ska även ta med mig Andreas Carlssons självbiografi som jag håller på och läser. Riktigt jävla bra är den (tack Fieli!!).

Ciao!

hit och dit och hit igen

Idag har jag och Danne hunnit med så där sjukt mycket saker att jag nu sitter lite halvt paralyserad och undrar vad jag ska hitta på härnäst? Vi har varit på Tuna Park för lunch och shopping, sen har vi varit två vändor och handlat prylar till bilen, en lång vända hem till mor och far för att meka med bilen.. Sen har vi även varit nere på stan och tittat nya mobiltelefoner och på Jysk för att handla lite till brorsan (som just flyttat hemifrån). Om en stund ska vi hem till broder min och bygga ihop "lite" Ikea-möbler som vi var och shoppade igår.

Och ikväll, då ska jag och svärmor betala in vår resa och beställa nya badkläder! :)

Mina räkningar hamnade på 19 000 denna månad. Avundsjuk? (Bara liiite självförvållat med nya Wii-spelet och solresan)...

Mer stabil

Även om jag fortfarande känner av sviterna av den missade medicinen så är jag mycket mer stabil nu, och det är jävligt skönt!

På jobbet i natt vaknade jag av ett jävla liv utanför, efter att ha legat och irriterat mig i sisådär en kvart går jag upp för att kolla vad som står på. Brandkår, ambulans och polis är vad som möter min blick. Men en strålkastare står dom och lyser upp mot huset. Vad som stod på har jag ingen aning om.. vet du? Nyfiken blir man...

Emotional rollercoaster

När jag glömmer att ta min medicin brukar jag alltid känna av det ett par dagar senare genom att jag blir låg. Ibland blir konsekvenserna mer än så. Idag är en sådan dag.

I förrgår glömde jag att ta min medicin och nu får jag lida för det. Hela den här dagen har varit som en jävla.. ja jag vet inte vad... Jag har upplevt de flesta känslor man kan uppleva. Glädje, ilska, ledsamhet, ångest, oro, upprymdhet.. att ha alla dessa känslor på en och samma dag blir inte bra. Och det kan skifta så fort att jag inte hinner med själv. Ena stunden kan jag bli så där otäckt apatisk och inte ens få fram ett enda ord, sen kan det helt plötsligt slå om och alla känslor förändras.

Det är otäckt när det blir på det här viset, för jag känner att jag tappar kontrollen.. jag vill kunna styra mina tankar och känslor (på det vis som man kan när man mår bra) men det går liksom inte. Då blir jag rädd.

I dessa stunder känns det som att jag håller på att tappa förståndet helt, som att jag håller på att bli galen. För er som inte själva har lidit av ångest på detta vis är det svår, om inte omöjligt, att förstå vad jag pratar om. Förmodligen tycker ni väl att jag är knäpp också... men det är så ångesten fungerar. Den lurar hjärnan och tar till alla möjliga olika trick för att man ska bryta ihop.

Det jag är tacksam över just nu är att jag är ångestfri när jag jobbar. Under alla dessa år av ångest har arbete liksom varit en ångestfri zon. När jag går till jobbet så går jag in i en annan roll är det som.. där tillåter jag mig själv inte att vara svag. Och det är jag väldigt glad över. Det finns så otroligt många människor som inte kan jobba alls på grund av sin ångest.. och då hamnar man i en ond cirkel. För desto mer inaktiv man är, desto mer tid har man att ägna åt sin ångest. Så länge jag håller mig sysselsatt så har jag ingen ångest, jag tror att det är just därför som arbete alltid har gått bra.

Det har varit mycket kring mig nu den senaste tiden. Jag tror att det är därför som jag reagerade så starkt på att jag missade medicinen denna gång. Men imorgon kommer det kännas bättre och på lördag kommer allt vara i ordning igen.. så brukar det vara.

Jag måste bli bättre på att komma ihåg att ta min medicin, det är så lätt att glömma den en dag när man mår helt bra. För precis som min svägerska uttryckte det, "vem tänker på att ta en alvedon när man inte har ont i huvudet". Precis så är det!

Tråk

Jag är sjukt rastlös; Det bara spritter i benen. Samtidigt har jag absolut ingen energi och blir anfådd av minsta lilla. Detta går inte ihop. Jag hatar att vara halvsjuk... febern är i alla fall borta idag...

Har inga som helst planer för dagen heller.. Danne är på sin praktikplats fram till 17.. och sen skulle han nog iväg igen. Så vad ska jag hitta på? Ensam, här hemma.. vad finns det att göra liksom. Jag satt nyss och gjorde ett födelsedagskort till mina kusiner som vi ska fira imorgon. Är inte riktigt klar ännu, men är inte sugen på att pyssla just nu.

Det här måste vara ett av de tråkigaste inläggen jag någonsin skrivit på denna blogg. Lika tråkigt som min dag.

Åldersnoja?

Människor idag lever längre liv än någonsin tidigare. Vi kvinnor har en livslängd på i genomsnitt över 83 år. Trots detta är åldersnojan värre än värst. I alla fall sett från mitt perspektiv.

Jag är 24 år och börjar redan noja över att inte hinna med att skaffa barn och hus. 24 år! Och jag är absolut inte ensam om dessa tankar... de flesta av mina vänner (som inte redan har det där) känner likadant. Och de som redan tidigt fått barn och hus verkar känna att de går miste om mycket annat i livet.

Blir man någonsin nöjd? Eller är gräset alltid grönare på andra sidan?

Denna diskussion har under en längre tid varit högaktuell här hemma. Dessvärre har det inte varit någon vidare rolig diskussion då vi står på varsin sida av staketet. Men efter mycket om och men har vi kommit fram till en kompromiss.

Han ska plugga färdigt och börja jobba. Och redan nu ska vi börja spara pengar till vår drömresa (kan berätta om den vid annat tillfälle). En resa som vi verkligen vill göra båda två och som är väldigt svår att göra efter den dag man väl skaffar barn (om man inte vill vänta till dess att dom är utflugna...!). Resan kommer bli stor och lång och vi räknar med att ha sparat ihop nog med pengar till sommaren 2013. Ju mer vi pratar om denna resa desto mer känner jag att det verkligen är något jag vill hinna med att göra.

Så jag tänker sluta åldersnoja vid min skamsligt låga ålder och försöka inse att jag kan hinna med allt det där ändå. Förhoppningsvis har jag 60 år kvar att leva och kanske 15 år på mig att skaffa barn (SÅ länge tänker jag dock INTE vänta).

Jag slängde ut frågan till två av mina vänner och frågade om dom inte skulle ta med sin respektive och haka med på denna resa. Det första båda säger är att "då är det nog bebis och hus som tar upp vår tid". De är 24 respektive 22 år.

Så nej, nu skiter jag i det här! Jag ska sluta stressa upp mig i onödan och åka iväg på en sju helvetes underbar resa som jag i framtiden kan berätta om för mina barn och barnbarn. Ja, så får det bli!

Och tji fick ni!

Vägprylar

Jag är lite fascinerad över hur mycket knasiga saker folk slänger längst vägarna. Det senaste halvåret har jag gått och cyklat samma väg fram och tillbaka till jobbet hundratalet gånger, och det är mycket skit man får se. Tänkte på det när jag cyklade hem nu på morgonen och idag stötte jag på (på ca 2 km) en matta, diverse cykeldelar, ett strykjärn och lite annat smått och gott. Vem får ens för sig att kasta ett strykjärn ute längst vägen? Ibland undrar man bara hur saker hamnar där dom gör.

Googla dig du med!

På vårt personalmöte igår satt vi och diskuterade hur vanligt det blir att arbetsgivare googlar sina framtida anställda och sånt där. Ganska obehagligt det där.
Jag googlade mig själv och möttes av 116 träffar. En massa onödigt tjaffs från sidor som jag inte använder. Så nu har jag försökt att radera så många av dessa konton som möjligt. Nu funderar jag mest på hur lång tid det tar innan det då försvinner från sökmotorerna?

Fia min räddande ängel!

Det var en riktigt jobbig dag igår, men som tur var fick jag spendera kvällen med finaste Fia! Vi hade det jättemysigt på Grappa och vi hade långa samtal! Rosa Pantern och Kaffe Karlsson blev det också ;)
Fia är en underbar liten person. Vi har likadana hjärnor jag och Fia. Det är tur det, för hon vet hur min tröga hjärna fungerar.. haha.. låter knasigt men det är helt sant! Hon vet liksom hur hon ska styra om mina tankar när jag mår dåligt.. för det är på samma sätt som någon måste göra med henne när hon är i samma sits. Väldigt smidigt så länge vi inte mår dåligt samtidigt ;)

Och tack vara henne har jag haft en SÅ mycket bättre dag idag. Vaknade på bra humör och har sedan varit igång hela dagen. Premiärgrillning, städning, promenad, handling, Slagstaglass och nu TV-kväll.

Imorgon blir det långpass på jobbet, 7-21, så jag ska försöka att sova ganska tidigt ikväll.

Om 47 dagar åker vi!

uh

Allt känns jobbigt och jag vill bara ställa mig och skrika rakt ut. Varför måste livet vara så jävla komplicerat hela tiden? Varför kan inte allt bara flyta på i en behaglig takt utan problem?

Tydligen har jag varit orolig hela natten och legat och mumlat en massa.. det hör inte till vanligheten kan jag säga...

Ikväll ska jag gå ut och käka med Fia på Grappa... tjejsnack och mys hela kvällen. Jag hoppas verkligen att jag kan slappna av och njuta av det då... tror jag behöver det!

Nu ska jag dra täcket över huvudet.

Fräknig

Från att ha haft flertalet riktiga vårdagar vaknade jag i morse upp, på jobbet, till ett vitt landskap? Vad händer? Tur att skiter redan töat bort, men mer ska det tydligen bli.

Jag har haft en kanondag so far. Först hem från jobbet och slumra nån timme till, sedan lunch, följt av en härlig ryggmassage hos Sofie och avslutningsvis en vilostund i solariumet (hej hej alla fräknar, det var länge sen!). Känner mig som en ny människa. Passade på att hyra ett par filmer till ikväll också.

Nu är mitt schema blankt ända fram till 17-snåret då jag ska åka med Danne och titta på en eventuellt ny bil.

Nu ska jag och mina fräknar pyssla lite här hemma.. eller titta på TV.. hmm....

Inne i mitt huvud är det ett kaos som jag tror att få människor skulle kunna reda ut. Hur kan det vara så jävla svårt?

Bokat!

Nu är resan bokad och ledighetspapper inlämnade! Den 5 juni lämnar jag och svärmor Arlanda för en vecka i Montenegro! Vi ska bo längst den Budvanska rivieran i en stad/by som heter Becici! All inclusive har vi och vi tänker njuta till fullo av denna vecka!! Här kommer lite smakprov på hur vi kommer att ha det (bilderna är lånade från www.apollo.se):

Själsfränder

"Själsfränder är två individer som är förutbestämda att vara tillsammans för evigt. Vi har alla en själsfrände, någon som vi alltid har väntat på att träffa och som vi hoppas att till slut få dela resten av vårt liv tillsammans med."

Kan detta stämma? Kan det vara så att det finns en människa som är ens själsfrände? 2 personer av nästan 7 miljarder som är ämnade för varandra? Om det skulle stämma... vad är då oddsen på att man någon gång skulle träffa sin själsfrände?

Jag kan inte tro på detta.. jag tror att vi har många självfränder, och kanske har man till och med turen att träffa fler av dessa under sin livstid. Det tror jag. Det vill jag tro. Det väljer jag att tro.

Citatet ovan låter vädigt vackert vid första anblick, men när man sedan tänker på det så kommer det tragiska fram i det hela. En människa, en endaste människa... skulle det då vara en människa som kompletterar en på alla olika plan i livet? Mentalt, fysiskt, själsligt.. överallt!

Vad tror du?

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Big Comedy

Ikväll är det jag, Elli, Jennifer, Henrik Schyffert, Robin Paulsson, Peter Whalbeck, Johan Rheborg, Fredrik Andersson, Felix Herngren, Adde Malmberg och Marika Carlsson som ska ha roligt tillsammans!! :)

Montenegro

Jag längtar efter sol och värme. Det gör också min kära svärmor. Därför slår vi oss samman och tänker fara till solen en vecka för att lapa energi, god mat och ha det skönt! Tanken är att åka en vecka i början på juni och just nu lutar det åt att vi kommer att befinna oss i Montenegro. Kanske inte det klassiska charterplatsen att besöka, men det är otroligt vackert och jag skulle gärna se det!

Vi har kollat in ett all inclusive hotell som jag fastnat för, men än så länge är inget bokat!

Någon som varit där?

Jaha så var klockan strax 02:30 och här lyser det än. Borde ta mig upp till sängen, men det känns alldeles för jobbigt att stänga av dator och TV, släcka alla lampor, tvätta bort smink, borsta tänderna och klä om. Funderar istället på att i skita i allt nämnt och istället lägga mig raklång här på soffan och dra en filt över mig. Men jag vet att jag kommer att ångra mig när jag vaknar med nackspärr.

Har nyss suttit och pratat med en kompis som ska ha barn nu i maj. Helt underbart.. gud så jag längtar till det är jag som står där med en mage i vädret som innehåller det vackraste på denna jord. Men jag tror att det kommer dröja många år innan Danne kommer till den plats då han känner att han vill bli pappa.. min största rädsla ligger i att han aldrig kommer komma till den punkten. För finns det egentligen någon perfekt punkt att komma till? Är det inte så att man växer in i känslan? Det är ganska jobbigt att inte veta.. jag skulle vilja ha ett datum, eller åtminstonde ett årtal att längta till. Men det fungerar ju inte riktigt så. Jag får drömma vidare om min lilla bebbe till den dagen kommer helt enkelt. Drömma, längta och hoppas.

Sönderstressad?

Jag är seg, seg, seg... Ingen energi, ingen ork, huvudvärk och ont i hela kroppen. Jag är inte trött på det vis att jag vill sova, det är mer som att hela min kropp bara vill ligga i en soffa och slöa i flera veckor. Jag tror att jag har jobbat för mycket, detta har också satt fart på min stressmage igen.. jag måste lära mig att ta det lugnt. Och framför allt att släppa alla tankar på jobbet när jag är ledig.

Fick brev från min läkare igår som sa att jag låg lågt i järnvärde, det kanske inte heller är något som hjälper mig på traven direkt. Men nu har jag börjat äta järntabletter.

Nu ska jag sätta mig och måla lite. Energi för själen.

Gääääsp

Helgen var otroligt skön; Jag sov mest hela tiden! Och i lördags så var det lite fest.. en väldigt lyckad kväll! :) Kul att få snacka lite skit med Elli!

Nu är en ny arbetsvecka igång och jag har just gått av ett nattpass. Nu är jag hemma och har vila fram till kl 16 då jag börjar jobba igen. Kikar på Håkans bar och ska, när det är slut, sova en timme eller två.

Viktväkteriet har gått sådär nu de senaste veckorna. Endast ett litet minus har det blivit, men det är ju ändå ett minus! Känner att det är dags att ta nya tag nu efter påskhelgen!

Påskafton

Jag klarade det! Jag jobbade sjukt många timmar på sjukt få dagar! När jag kom hem igår kände jag mig mer död än levande. Men nu har jag legat i sängen och samlat krafter i 15 timmar och känner att jag börjar bli normal igen!

Ser verkligen fram emot en mysig och avslappnad helg nu. Vi ska snart åka till Tuna Park och se om vi kan hitta lite nya kläder.. och ikväll blir det lite fest med några väl utvalda :)

Fick just meddelande om att magsjukan härjar på jobbet idag.. men jag hoppas att jag klarat mig eftersom att jag fortfarande mår bra. Hatar magsjuka.

Glad påsk mina vänner!