Jag och min oro...

Mamma kom med alvedon tidigare som botade det mesta av min mensvärk. Har dock haft yrsel kvar. Varför måste jag bli så hysteriskt rädd så fort det händer något sånt där? Hatar att ha ont i magen, det är bland det mest skrämmande jag vet. Så fort jag får ont i magen får jag flashback från alla långa timmar jag spenderat på akuten med olidlig värk.
Nu är jag mest nervös över att det inte ska vara bra imorgon när jag ska på inskolning på nya jobbet. Vet innerst inne att det kommer vara bättre, men jag kan ju inte låta bli att oroa mig. Som vanligt.

Nu blir det Bonde söker fru och Top Model.