tisdag 9 oktober 2007

Jag är jag

Läste på Malves blogg om hur vi tynger ner oss själv med massvis av måsten och borden. Jag gjorde precis likadant förut. Jag var tvungen att komma överrens med alla, jag skulle vara den bästa dottern, bästa flickvänne, den bästa eleven... klara av allt och göra det med bravur.
När jag läste bloggen slog det mig hur mycket jag förändrats. Jag behöver inet längre vara alla till lags, jag säger vad jag tycker och är som jag är. Det är skrämmande hur mycket man gör sig till för att passa andra.
Blir jag arg idag så visar jag det. Blir jag ledsen så gråter jag (skulle jag aldrig gjort inför någon förut). Jag är jag helt enkelt och det är jäkligt befriande.
Min tid med ångest förändrade mig. Jag lärde mig att prioritera annorlunda. Jag är otroligt tacksam för det idag...

Take it or leave it

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad bra att du har kommit ifrån alla måsten. Jag tror också att jag en dag kommer att vara tacksam för min ångest...kram:)

Anonym sa...

Förresten. Jag såg på SPS att du söker beskrivningar av panikattacker. Jag har inte haft någon riktig attack sedan i våras och vill itne gärna gå in i den känslan igen. Annars hade jag gärna skrivit om det!