"Det löser sig"

"Det löser sig" kan vara en mening med många olika känslor bakom sig. Ibland känns det skönt att höra dessa ord, man får ett nytt hopp inom sig. Orden skapar lite extra energi som gör att man orkar kämpa vidare.

Ibland blir man arg av att höra orden, för ingenting kan ju bara lösa sig av sig själv hur som helst. Man känner sig maktlös och irriterad. HUR ska allting lösa sig vill man veta.

Ibland säger man orden själv och tror verkligen på det. Ingen oro finns och någonstans vet man att det kommer att bli bra hur det än blir. Kanske tänker man oftast så när problemen egentligen inte är så stora.

Ibland så säger man det som en flykt från verkligheten, för att slippa ta tag i saker och ting i nuläget. Man orkar inte, man vill inte.. Förmodligen är det oftast i dessa situationer som jag säger att det löser sig. Oftast så gör det ju också det förr eller senare, på ett eller annat vis.. men att tänka så kan också vara farligt. För ibland måste man agera själv för att saker och ting ska lösa sig.

Egentligen tycker jag inte om dessa ord. De dyker alltid upp när man mår dåligt och har det tungt...

Vad tycker du? När använder du orden "det löser sig"?