söndag 14 december 2008

Att växa genom möten - Kaj Pollak

Nu har jag läst ut boken. Kan inte säga att den är läsvärd, i alla fall inte om man läst många böcker om personlig utveckling tidigare. Jag kände att jag hade hört det mesta förut. Sen kan det ju alltid vara bra med en uppdattering, men då finns det bättre böcker än denna. Det fanns dock två stycken alldeles i början av boken som jag tog till mig lite extra. Tänkte ge er utdrag på dessa saker:

"Jag har något att lära av varje människa jag möter. Kan du peka ut en enda människa i din omgivning från vilken du inte har något att lära dig? I mitt förhållande till andra människor är denna grundinställning befriande. Jag har något att lära av varje möte med en annan människa! Varje möte blir mer spännande, mer givande och roligt med denna attityd. För bägge parter. I varje möte med en annan människa har jag något att lära mig."

"Tänk om det är så att inga möten mellan människor är tillfälliga. Tänk om det är så att varje människa jag möter är utsänd! När jag själv för första gången hörde denna tanke reagerade jag med tvivel. Omöjligt. tänkte jag. Vem kan hålla reda på alla möten?!
Men sakta började jag att pröva tanken. Och det blev ett märkligt och mycket påtagligt sätt mer givande att börja resa i livet med denna tanke. En del möten med kända och okända människor kom att bli mer spännande. Ibland nästan hisnande! Jag säger inte att jag alltid och ständigt lever med tanken, men; Tänk om varje människa jag möter är utsänd.
Jag börjar tro och tänka att det är så. Livet blir roligare och mer meningsfullt med en sådan tanke.
Om du ser tillbaka på ditt eget liv kan du se vilka människor du mött - alla - precis varenda en - på olika sätt har bidragit till och format dig till just den du är idag. I ditt liv dök inga andra upp än just de som du på olika sätt kom att möta. Just de och inga andra.

Pröva gärna tanken. Ta in den sakta. Lev med den en tid.
Tänk om det är så att varje människa jag möter är utsänd."

Jag tycker om dessa tankar. De är faktiskt precis som han skriver. Allt blir lite roligare och lite mer meningsfullt med dessa tankar. Eller vad tycker ni?

2 kommentarer:

malve sa...

Jag tycker att "Att välja glädje" var bättre. Det var en av de första böckerna jag läste i ämnet, så då kändes det mesta nytt.

Lever man med de tankarna så borde livet vara spännande för det mesta.

Jenny sa...

Okej, jag har den liggandes på nattduksbordet just nu faktiskt, men har inte börjat läsa den än. Kanske ska ge den en chans då!