Och hur var det med sömnen?

Jag tror att jag somnade strax efter klockan fyra i morse. När klockan ringde fyra timmar senare ville jag bara dra täcket över huvudet och somna om. Och det skulle jag ha gjort för två veckor sen också. Men nu har jag verkligen bestämt mig för att klara det här. Men slutna ögon och kroppen ihopkurad under täcket fick jag med hög röst säga till mig själv: 'Nu fan tar du och går upp, du kommer att ångra dig annars!', och det hjälpte. Jag lyssnade på mig egna arga stämma och tog mig upp. Nu känns det jätteskönt att jag gjorde det, annars hade jag säkert sovit fortfarande och inte fått mycket gjort denna dag. Jag blir nöjd med mig själv när jag tar mig i kragen. Om jag inte hade gjort det så hade jag haft ångest resten av dagen, det behöver jag inte nu. Och jag tror att jag kommer kunna somna gott ikväll.